Konsekvensutredning

Inom Utbildningsdepartementet pågår för tillfället 16 olika utredningar, varav de flesta berör skolan. Sweco har fått i uppdrag att utreda möjliga konsekvenser av ett par av de förslag som två av dessa utredningar väntas lämna. Den ena är U 2023:05 Utredning om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet, vilken ska lämna förslag på ett nytt system för resursfördelning för skolan och den andra är U 2022:08 Utredning om vinst i skolan, vilken ska lämna förslag avseende hur en vinstutdelningsbegränsning och/eller ett vinstutdelningsförbud kan utformas.

Konsekvenserna av ett införande av en nationell skolpengsnorm har simulerats med hjälp av en excelmodell baserad på tidigare känd information. Resultaten av simuleringarna avspeglar de konsekvenser införandet av en nationell skolpengsnorm kan komma att få för såväl kommuner som enskilda skolor. Vidare har information inhämtats via semistrukturerade intervjuer med 25 personer verksamma inom skolsektorn eller inom skolförvaltning på kommunal nivå. Intervjuerna har både behandlat frågan om en nationell skolpengsnorm och frågan om vinst i skolan. Intervjuerna har haft fokus dels på att förstå informanternas uppfattning, erfarenheter och upplevelser av befintliga system och regelverk dels på utmaningar, erfarenheter och förhoppningar inför ett nytt kommande system/regelverk.

På nästkommande uppslag finns en sammanfattning av konsekvenserna av möjliga förslag från de
respektive utredningarna som Sweco har haft som utgångspunkt för sin konsekvensutredning.

Med en ny skolpengsnorm uppskattar Sweco att skillnader i ersättning mellan kommuner och skolor i det närmaste helt kommer att relateras till socioekonomiska skillnader i elevsammansättning. Mellan kommunala huvudmän får även ersättningen för platsgaranti ett visst genomslag.

Eftersom resursfördelningen till skolor idag ser väldigt olika ut väntas en nationell skolpengsnorm dels leda till att de kommuner som idag har en ersättningsmodell som är mer återhållsam kommer att få en högre nivå, dels att den socioekonomiska omfördelningen, beroende på nuvarande
modell, ibland blir mindre differentierad, ibland mer.

Det föreslagna kommunala aktivitetstillägget är schabloniserat och varierar enbart med hänsyn taget till glesbygdsindex. Detta, tillsammans med möjligheten för en kommun att välja att skjuta till medel till verksamhet i egen regi kan vara problematiskt ur ett konkurrensperspektiv. En liknande problematik uppkommer om en kommun i stället väljer att finansiera en fristående verksamhet utöver normen.

En nationell skolpengsnorm väntas göra ersättningssystemet mer transparent och förutsägbart vilket gör att fristående skolor förhoppningsvis inte längre behöver ägna tid och resurser åt att försöka förstå om de har fått rätt ersättning och hur ersättningen är beräknad.

En nationell skolpengsnorm kan komma att medföra att effektiva skolkommuner kommer att behöva förhålla sig till högre kostnader än dagens. Möjligheten att skjuta till medel utöver normen möjliggör att verksamhet som inte är kostnadseffektiv kan gynnas.

Intervjuerna ger en samstämmig bild av att en eventuell nationell skolpengsnorm ska vara likvärdig, transparent och förutsägbar. Den måste ta höjd för de olikheter som finns, både mellan skolor och mellan kommuner och regioner. Samtidigt lyfts risken för en överkompensation till mer effektiva verksamheter på bekostnad av skolor med större behov.

Ett vinstutdelningsförbud skulle medföra betydande ingrepp i hur företag strukturerar och organiserar sin verksamhet, vilket i sin tur påverkar näringsfriheten. Detta kan leda till minskade incitament till vinstutdelning för aktörer inom skolan att investera och utveckla sina verksamheter, vilket kan ha negativa effekter på kvaliteten och mångfalden i utbildningserbjudandet. Ett tillfälligt förbud mot vinstutdelning vid nyetablering eller när en verksamhet
får nya ägare väntas inte få så stora konsekvenser om perioden hålls kort, då de flesta fristående aktörer menar att få skolor går med vinst under de tidiga etableringsåren. Vid en längre period skulle intresset för att starta och driva friskola minska. En tillfällig begränsning av möjligheten till vinstutdelning vid kvalitetsbrister i verksamheten riskerar att inte generera några nyttor utan snarare problem och byråkrati.

Samtliga informanter anser att kvalitet är viktigt och att man inte bör verka inom skolan om man inte har hög kvalitet– oavsett vem som är huvudman. Problemet tycks ligga i möjligheten att mäta kvalitet på ett legitimt sätt utan att skapa ett omständligt kontrollsystem som medför mycket administration. Att tvinga fristående aktörer att välja mellan att antingen avstå från statsbidrag eller från möjligheten att dela ut vinst riskerar att leda till att skolor som drivs av aktiebolag på sikt helt försvinner från marknaden

Intervjuerna ger en samstämmig bild av att kvalitetsbegreppet bedöms vara otydligt och diffust och att behovet av att se över det borde
prioriteras. Flera informanter påpekar att en vinstutdelningsbegränsning kanske inte är det mest effektiva verktyget för att hantera oetiska aktörer som inte prioriterar högkvalitativ utbildning eller mångfald inom skolsektorn