Sveriges bästa skola för alla – likvärdighet och kvalitet

Läromedel som inte finns. Betygsinflation. Elevhälsa på knäna. Larmrapporterna om kvaliteten i svensk skola duggar tätt. Samtidigt
som internationella kunskapsmätningar visar att skolan är betydligt bättre än sitt rykte.

Sydsvenskans Emma Leijnse har ägnat ett år åt att granska kvaliteten på Skånes gymnasieskolor. Hon skriver att ”[n]ästan vilket kriterium man än använder så kan det ifrågasättas”.

I skoldebatten talas det ofta om vikten av kvalitet i skolan och att om skolor inte lever upp till kvalitet så ska det vidtas åtgärder. I skrivande stund har över tio lika utredningar uppdrag som berör svensk skola. De ska lämna sina förslag under tidsperioden oktober 2024-april 2025. En av dessa är ”U 2022:08 Om vinst i skolan”. Utredaren ska bland annat lämna förslag som innebär att vinstutdelning inte får ske om skolan har kvalitetsbrister och utredaren ska också lämna förslag på under vilka förutsättningar som tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta beslut som innebär att enskilda huvudmän inte får statliga medel i de fall förskole- eller skolenheter över tid uppvisar bristande eller otillräckliga resultat när det gäller utbildningens kvalitet eller barn och elevers kunskapsutveckling. Då inställer sig frågan – hur definieras kvalitet och kvalitetsbrister? Det är inte tydligt i dag.

Om begreppet kvalitet ska ligga till grund för så allvarliga konsekvenser är det rimligt att alla vet hur det definieras. Det måste vara förutsägbart för alla hur lagstiftaren definierar kvalitet och därmed också kvalitetsbrister. Men här brister det från lagstiftarens sida. Det är inte förutsägbart.

Vi bad Lena Dahlstedt, med mångårig erfarenhet av såväl statlig som kommunal ledning, styrning och utveckling inom skolområdet, att
skriva en rapport om hur dagens system ser ut när det gäller regelverk, likvärdighet och kvalitet. I denna rapport beskriver hon hur ansvarsfördelningen ser ut i dag mellan staten, skolhuvudmännen i form av kommuner och friskolehuvudmän. Hon beskriver dagens kvalitetssystem och hur skolmyndigheterna jobbar med dessa. Men uppfyller de befintliga systemen kravet på en tydlig kvalitetsdefinition och förutsägbarhet när det gäller var gränsen går mellan kvalitet och kvalitetsbrister? Hennes svar på den frågan är nej.

Det är uppenbart att den så kallade vinstbegränsningsutredningens uppdrag när det gäller att villkora vissa åtgärder till att skolhuvudmännen lever upp till en viss kvalitet, förutsätter att staten gör sin hemläxa. En rättsstat förutsätter ett tydligt regelverk när det gäller vilka handlingar som leder till åtgärder från statens sida. Lena Dahlstedt tydliggör att det finns uppenbara brister i det svenska kvalitetssystemet på skolområdet. Detta oaktat om man kopplar det till vinstbegränsningar eller utbetalning av statsbidrag. Frågan är mycket angelägen. Sverige behöver ett mycket tydligare system för att tydliggöra var gränsen går för vad som är acceptabel och inte acceptabel kvalitet i skolan. Behovet är angeläget och omfattar alla, oavsett huvudman. Vi behöver bli mer överens om vad skolkvalitet faktiskt innebär. Den här rapporten kan förhoppningsvis bli en början.

– Andreas Mörck, Förbundsdirektör Almega Utbildning

Kravet på likvärdighet och kvalitet har länge varit centralt i utvecklingen av svensk skola. Begreppens innebörd och tillämpning har åter aktualiserats i de nationella utredningar som nu pågår när det gäller skolans ledning, styrning och utveckling.

Denna rapport ger en samlad bild efter många års erfarenhet av både kommunal och statlig ledning, styrning och utveckling av skolan. Mitt fokus är genomgående frågan om hur vi skapar Sveriges bästa skola för alla elever – alla har rätt till maximal utveckling utifrån sina egna förutsättningar – det är likvärdighet och kvalitet enligt skollagen.

Rapport inleds med ett avsnitt om ansvarsfördelningen i svensk skola för att underlätta senare resonemang om likvärdighet och kvalitet. Det delade ansvaret har flera dimensioner. En skiljelinje går mellan stat och kommun i förhållande till huvudmannanivån. Kommunen har dessutom ofta två olika roller, dels som hemkommun för alla barn och ungdomar, dels som huvudman om kommunen driver egna skolor. En annan skiljelinje går mellan politiskt ansvar och ansvar hos tjänstepersoner och de professionella i skolan.

Därefter ges en översikt om likvärdighet och kvalitet i skolan och hur skolmyndigheterna hanterar det nationella kvalitetssystemet idag. Rapporten ger också goda råd om hur man kan styra och leda skolverksamhet i en kommun samt avslutande reflektioner bland annat om framtidens nationella kvalitetssystem.

Min förhoppning är att rapporten kan bidra till en mer konstruktiv diskussion om likvärdighet och kvalitet i svensk skola idag och i framtiden – för elevernas bästa.

– Lena Dahlstedt, oktober 2024

Denna rapport beskriver kort styrningen av svensk skola med fokus på likvärdighet och kvalitet.

Rapporten inleds med ett avsnitt om ansvarsfördelningen i svensk skola för att underlätta senare resonemang om likvärdighet och kvalitet. Ansvaret för skolan i Sverige delas mellan staten, hemkommunerna och skolhuvudmännen. Det delas också mellan politiker och tjänstepersoner på olika nivåer i skolsystemet. Likvärdighet handlar om lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning och utbildningens lika värde. Rapporten beskriver vad detta innebär för tillämpningen av lagen och vad staten, hemkommunen och huvudmännen främst bör fokusera på.

Kvalitet i svensk skola beskrivs främst utifrån portalparagrafen skollagen §2 som säger att alla elever har rätt att utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Rapporten innehåller också en beskrivning av pågående arbete i staten kring kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt några tankar om nuvarande och framtida kvalitetssystem för svensk skola.

Den fjärde delen beskriver hur man kan göra i praktiken för att hantera det komplexa uppdraget att leda och styra skola i en kommun. Fokus på maximal utveckling för alla, höga förväntningar, tydliga enkla mål och transparent uppföljning, utbilda och lita på professionen och jobba med
svansarna. Det är fem goda råd utifrån lång erfarenhet av att leda och styra skolan i praktiken.

Avslutningsvis ges några tydliga inspel till den fortsatta utvecklingen av likvärdighet och kvalitet i skolan på områdena nedan:

Allt med fokus på att alla elever har rätt till maximal utveckling utifrån sina egna förutsättningar!