Fakta om friskolor 2025
Vi får ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur många elever går i friskolor? Hur ser kunskapsresultaten ut? Och hur ser det egentligen ut med ekonomin? Skiljer sig elevsammansättningen i kommunala respektive fristående skolor åt när det gäller utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå?
I Fakta om friskolor samlar vi svaren på de vanligaste frågorna. Statistiken kommer från offentliga källor såsom Skolverket, SCB och Skolinspektionen. Vi har också inkluderat en översikt över av aktuella utredningar på skolområdet samt tips på rapporter som har anknytning till den debatt som råder kring friskolor och skolvalet.
1 av 5 barn/elever går i fristående verksamhet
Mer än 419 000 barn och elever gick i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola
2023/24. Det är 20,1 procent av drygt 2 miljoner barn och elever
i svenska för- och grundskolor.
9 av 10 kommuner har
elever som går i friskolor
Det finns fristående förskolor i 244 av landets 290 kommuner. Fristående grundskolor finns i 186 kommuner och fristående gymnasieskolor i 99 kommuner. Kommunala för- och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 253 kommuner har kommun eller
regiondriven gymnasieskola. Även kommuner som inte har en friskola kan ha elever i friskolor i en annan kommun.
grund- och gymnasieskola per kommun
(Skolverket, 2024). (s.7)
I fristående grundskolor nådde 80,5 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2023/24. 69,7 procent av eleverna i kommunala skolor nådde målen i alla ämnen.
Det är angeläget för eleven att inte bli underkänd (betyg F) i något ämne, i synnerhet inte i de s k kärnämnena, Engelska, Matematik och Svenska, eftersom godkänt betyg i dessa ämnen är avgörande för gymnasiebehörigheten.
Nöjdare föräldrar i friskolor
Föräldrar med barn i friskolor är nöjdare än föräldrar med barn i kommunala skolor på de fem utvalda frågorna.
Störst är skillnaden i hur nöjd man är med skolan, +1,5.
Även skillnaden i upplevd trygghet är stor, +1,3.
Minst är skillnaden i upplevelsen av hur ofta lärarna får barnet att bli intresserat av skolarbetet, +0,7.
Mycket nöjdare grundskollärare i fristående skolor
Skolverket gör inte längre ett sammandrag av den pedagogiska personalens svar på Skolenkäten. Vi har valt att redovisa de fyra frågor som motsvarar vårdnadshavarnas och elevernas frågor samt ytterligare två, som vi anser är viktiga. Frågan om generell nöjdhet ställs inte till lärare. Grundskollärare i friskolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på alla sex utvalda frågor. Störst är skillnaden i upplevelsen av att eleverna får det stöd från skolan de behöver för att klara skolarbetet, +1,4. Även skolledningens kännedom om skolans verksamhet upplevs som större i friskolor, +1,2. Minst är skillnaden i upplevelsen av elevernas studiero och förmågan att väcka elevernas intresse för skolarbetet, +0,3.
Nöjdare gymnasielärare i friskolor
Även gymnasielärare i friskolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på samtliga av de sex utvalda frågorna. Störst är skillnaden i upplevelsen av skolledningens kännedom om skolans verksamhet, +1,0.
Lägst är skillnaden i upplevd studiero på lektionerna, som är densamma på fristående och kommunala gymnasieskolor.
Av alla lärartjänster i de olika skolformerna fanns 44 315 (19 procent) i en fristående verksamhet.
Löneskillnaderna jämnas ut långsamt
Lärare i fristående grundskolor har länge haft högre lön än i kommunala
skolor. Skillnaderna har emellertid jämnats ut på senare tid.
