Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8)

Almega Utbildning (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerat betänkande och vill framföra följande.

Almega Utbildning är en arbetsgivar- och branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Förbundet har cirka 820 medlemmar. Förbundets medlemmar är bundna av kollektivavtal och är verksamma över hela landet. Fristående förskolor och skolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. I dag väljer drygt 420 000 elever och cirka 50 000 medarbetare fristående skolverksamheter.

Förbundet tillstyrker utredningens förslag i kap. 3, 4 och 5.

Förbundet välkomnar utredningens betänkande med många väl övervägda och balanserade förslag. Förbundet uppskattar att utredningen har ett tydligt fokus på elevernas bästa och underbygger sina resonemang med resultat från både forskning och de intervjuer som utredningen gjort med ett stort antal aktörer. Utredningen ger i många fall tydliga och genomtänkta argument för att öka tryggheten och studieron i skolan. Dessa bygger dock ofta på att det redan finns ett starkt och tydligt ledarskap i skolan för att förslagen ska kunna fungera väl.

Förbundet ser att det idag finns stora problem med trygghet och studiero på många svenska skolor. Det finns många anledningar till det och utredningen redogör för några av dem. Enligt vår mening är en stor anledning det bristande ledarskapet i skolan. Det är dock en del av ett större samhällsproblem där föräldrar och elever getts omfattande rättigheter både i skolan och i samhället i stort, utan att motsvarande skyldigheter klargjorts. Den anmälningskultur som uppstått, där en tillrättavisning av en elev ofta resulterat i anmälan till Skolinspektionen, har lett till att både rektorer och lärare ibland backat för att slippa den omfattande administrativa procedur en anmälan kan föra med sig. Vi bedömer att det också funnits en osäkerhet bland framför allt lärare vilka möjligheter och förutsättningar som faktiskt finns att ingripa vid ordningsstörningar och bråk. Men också en bristande samsyn i skolan att alla ska följa de ordningsregler som redan finns, där personal ibland inte vågat, ibland inte orkat upprätthålla ordning och studiero. På vissa skolor är också arbetsmiljön för lärare så pass dålig att lärare riskerar hot och våld om läraren ingriper. Därför behövs en vändning i skolan med tydliggörande av skolregler, av förväntningar på elever och deras föräldrar och rätt möjligheter för rektor och lärare att ingripa för att upprätthålla trygghet och studiero i skolan. Men det krävs också att ledarskapet i skolan stärks på andra sätt, exempelvis genom kompetensutveckling och fortbildning i ledarskap, för att de förslag utredningen lägger också ska landa och få effekt i skolan på ett bra sätt.

Med det sagt vill vi ändå problematisera något kring de mer ingripande förslag som läggs, exempelvis gällande omplaceringar och avstängningar av elever. Den vändning som nu sker inom skolområdet, där flera lagförslag lagts för att förhindra brottslighet, tillsammans med den här utredningens förslag, signalerar ”hårdare tag” för att stoppa elever som på olika sätt stör och förstör undervisning och arbetsmiljö i skolan, vilket kan behövas. Men varför stör elever? Varför är skolan en omfattande brottsplats?
Upprepade undersökningar från Skolverket visar att elever inte får det stöd de behöver och framför allt att stödet sätts in alldeles för sent. Vi har samtidigt en ökande grupp av barn och unga som diagnostiseras med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som för många av dem innebär koncentrationssvårigheter och bristande impulskontroll. Oavsett om det beror på en funktionsnedsättning eller inte, kvarstår att många barn inte får det stöd de behöver och inte heller i rätt tid, vilket i sin tur riskerar att leda till att eleverna inte hänger med i undervisningen och ersätter den med något annat att göra, som stök och frånvaro och ibland också brottslighet.

För skolan innebär det därför en svår balansgång att upprätthålla studieron i klassrummet, samtidigt som elever som behöver det också måste få stöd för att kunna få sin rätt till undervisning tillgodosedd. Skolan har ett oerhört viktigt uppdrag att kompensera för elevers svårigheter i utbildningen och det vore djupt olyckligt om den enkla lösningen i stället blir att förvisa en elev i behov av särskilt stöd från den egna undervisningsgruppen, oavsett om det innebär enskild undervisning eller byte till annan skola.

Förbundet har stor respekt för de svårigheter som kan uppstå med att elevers beteende utifrån sitt stödbehov ibland går ut över andra elevers rätt till studiero, för med sig. Men när så ingripande åtgärder föreslås som i denna utredning måste också en noggrann uppföljning ske av hur bestämmelserna tillämpas så att skolans kompensatoriska uppdrag inte tullas på och att elever i behov av särskilt stöd också får det, så tidigt som möjligt och utifrån ett helhetsperspektiv där skolan ska möta alla barns behov på bästa sätt. Förbundet ser det därför som nödvändigt att Skolverket tillsammans med Skolinspektionen får i uppdrag att särskilt granska tillämpningen av de mest ingripande förslagen, om dessa beslutas av riksdagen. Såsom framförts ovan, kan ett gott ledarskap också borga för en god tillämpning av bestämmelserna, medan det annars kan finnas risk att åtgärderna ”överanvänds” även i fall då det inte är proportionerligt.