Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74)

Almega Utbildning (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerat betänkande och vill framföra följande.

Almega Utbildning är en arbetsgivar- och branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Förbundet har cirka 820 medlemmar. Förbundets medlemmar är bundna av kollektivavtal och är verksamma över hela landet. Fristående förskolor och skolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. I dag väljer drygt 420 000 elever och cirka 50 000 medarbetare fristående skolverksamheter.

KOMPLETTERING TILL TIDIGARE INSÄNT YTTRANDE

Almega Utbildning har sedan vårt yttrande sänts in till Utbildningsdepartementet uppmärksammat att vi också önskar lämna synpunkter på kapitel 9 i betänkandet.

Vi vill därför framföra följande rörande specifikt kap. 9 och därigenom komplettera vårt tidigare yttrande med nedanstående synpunkter.

Almega utbildning är mycket positivt inställda till att regeringen tar ett större ansvar för yrkesutbildning mot mindre yrken med stora behov av utbildningar. Flera av våra medlemmar genomför idag yrkesutbildning mot en del av dessa smala yrken. Med hjälp av ökat ekonomiskt stöd från staten, i form av statsbidrag till huvudmän som skickar elever till branschskolor, skulle våra medlemsföretag ha en ökad möjlighet att utbilda till dessa bristyrken med hög kvalitet och måluppfyllelse.

Att återinföra ett statsbidrag för branschskoleutbildning sänker trösklarna för att starta den här typen av smala yrkesutbildningar. Något som saknades i branschskoleförsöket var ett undantag från kravet på att fristående huvudmän måste vara godkända för inriktningen. Vi anser att alla huvudmän som använder branschskolor för kompletterande utbildning genom detta uppfyller kravet för inriktningen.

Sammanfattning

Förbundet tillstyrker följande förslag:

Att nya yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng ska införas i gymnasieskolan avsnitt 5.1.1
Att yrkesprogrammen som omfattar 1 900 poäng ska vara nationellt utformade, avsnitt 5.1.2
Att 1900 poängsprogrammen ska stå öppna för de ungdomar som inte har behörighet till de nationella program som omfattar minst 2500 poäng, avsnitt 5.2.1
Att omfattningen om totalt 1900 poäng samt att 1500 poäng ges i ämnen som ger programmet dess karaktär, avsnitt 5.3.1
Att svenska, engelska, matematik och ett samhällsorienterande ämne ska omfatta 200 poäng och inriktas mot yrket, avsnitt 5.3.2
Att arbetsplatsförlagt lärande ska ingå med 15 veckor, avsnitt 5.3.4
Att de nya yrkesprogrammen ska vara 3-åriga och bedrivas på heltid samt kunna erbjudas som lärlingsutbildning, avsnitten 5.4.1, 5.4.2 och 5.5.1
Att gymnasialt yrkesutbildningsbevis ska utfärdas efter ett avklarat yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng och det ska huvudsakligen omfatta yrkesämnena, avsnitt 5.7.1 samt 5.7.2
Att det ska vara möjligt för elever som inte klarar examen att få ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis från ett yrkesprogram som omfattar 2 700/2 800 poäng, 5.7.3

Förbundet avstyrker följande förslag:

Att de nya yrkesutbildningarna ska benämnas yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng och bedömer att det behövs ett mer särskiljande och tydligare namn för utbildningarna, ex. grundläggande yrkesprogram, avsnitt 5.1.3
Att 1900 poängsprogrammen inte ska stå öppna för de elever som annars skulle gå språkintroduktion, avsnitt 5.2.1
Att elever som är behöriga till ett nationellt program som omfattar minst 2 500 poäng ska kunna gå ett yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng om det finns särskilda skäl, avsnitt 5.2.2. Förbundet anser i stället att det ska krävas synnerliga skäl för att få gå ett yrkesprogram om 1900 poäng.
Att tolv nya yrkesprogram om 1900 poäng införs, avsnitt 5.3.1. Förbundet anser att antalet program bör utgöras av ca fem stycken samt att det bör övervägas vilka program/områden som lämpar sig bäst för att utgöra yrkesprogram om 1900 poäng
Att när en kommun, region eller enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas på nationella yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till 1. ungdomarnas efterfrågan, och 2. arbetsmarknadens behov, avsnitt 5.6.1. Förbundet anser att 1900 poängsprogrammen i första hand ska utgå ifrån elevernas behov och ska därför inte ingå i dimensioneringsutbudet
Att behörighetskraven för yrkesprogram som omfattar 2 700 och 2 800 poäng ska höjas till 12 ämnen, avsnitt 7.2

Övergripande synpunkter

Förbundet välkomnar utredningens betänkande med många väl övervägda och balanserade förslag. Förbundet uppskattar att utredningen haft ett så uttalat fokus på elevernas bästa och att syftet tydligt varit att elever inte ska behöva misslyckas i skolan, utan i betydligt högre utsträckning kunna slutföra en gymnasieutbildning och därefter kunna förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Almega Utbildning är ett förbund inom Almega AB och medlemmar i Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv påtalar att bristen på medarbetare med rätt kompetens är företagens störta tillväxthinder. Kompetens motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar mest. 2040 riskerar vi sakna drygt 230 000 yrkesarbetare i Sverige. Det är därför angeläget, för företagen och samhället i stort, att eleverna på yrkesprogrammen bli fler, inte färre. Likaså är det viktigt att eleverna höjer sina resultat på grundskolan. Det är djupt olyckligt att så många elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieutbildning. Målet måste vara att alla elever blir behöriga till gymnasieutbildning, har rätt grundkunskaper med sig från grundskolan och klarar utbildningen på ett nationellt program. Förbundet anser också att alla elever som idag är behöriga till ett nationellt program ska gå på ett sådant.

Med det sagt kan vi konstatera att det i dagsläget finns en alldeles för stor andel elever som inte är behöriga till gymnasieutbildning och som idag får sin utbildning på introduktionsprogram och att av dessa når alldeles för få en gymnasieexamen. Därför behövs ett bättre alternativ för de elever som idag påbörjar introduktionsprogram, men som lämnar gymnasieskolan utan examen.

Utredningens förslag är kanske inte i första hand till för att tillgodose det arbetsmarknadsbehov av hög kompetens som finns bland svenska företag, utan för att förbättra möjligheterna för ungdomar att genom grundläggande yrkeskunskaper kunna anställas. Utredningens förslag ger också möjligheter för eleverna att lättare kunna gå över till nationella program och därmed ytterligare förbättra sina möjligheter till gedigna yrkeskunskaper. Förbundet anser att det ur ett elevperspektiv är en stor vinst för ungdomar att öka möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden och kunna försörja sig själva – något som alla i Sverige tjänar på.

När det gäller själva utformningen av utredningens förslag bedömer förbundet att det kommer att innebära praktiska svårigheter att anordna alla de olika 1900 poäng-program som motsvarar de nationella yrkesprogrammen. Förbundet anser därför att antalet 1900 poängs yrkesprogram ska minskas och i stället omfatta ca fem program.