Fakta om Friskolor 2024
Vi får ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur många elever går i friskolor? Hur ser kunskapsresultaten ut? Vilka äger friskolorna och hur många arbetar där? Och hur ser det egentligen ut med ekonomin? Skiljer sig elevsammansättningen i kommunala respektive fristående skolor åt när det gäller utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå?
I Fakta om friskolor samlar vi svaren på de vanligaste frågorna. Statistiken kommer från offentliga källor såsom Skolverket, SCB och Skolinspektionen. Vi har också bifogat tips på rapporter som har anknytning till den debatt som råder kring friskolor och skolvalet.
Alla kommuner har elever som går i friskolor
Fördelning av skolor – 1 av 4 är fristående
Det finns 4 193 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 24 procent av de totalt 17 602 svenska förskolorna och skolorna. 2 770 (30 procent) av de 9 310 förskolorna är en fristående verksamhet. 831 (18 procent) av de 4 719 grundskolor och 466 (36 procent) av de 1295 gymnasieskolor är fristående.[2]
Fördelning av barn och elever – 1 av 5 i fristående verksamhet
Mer än 417 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,9 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor.
I förskolan går 21 procent, 108 992 barn, i en fristående verksamhet (totalt 509 168 barn). Motsvarande siffra för grundskolan[5] är 16 procent, 194 629 elever (totalt 1 229 072 elever), och för gymnasieskolan 31 procent, 113 931 elever (totalt 364 431 elever).[6]
Både antal och andel elever som går i fristående grundskolor har ökat de senaste 20 åren, från 6 procent till 16 procent.
Uppgifterna om antalet förskolor – gäller hela detta kapitel – är osäkra. Det finns ingen nationell förteckning över dem, eftersom de är en kommunal angelägenhet. Skolverket arbetar för att skapa en komplett förteckning. 2022 har en verksamhetskod införts för varje förskola. Under 2023 planeras ytterligare steg för att säkra uppgifter om bland annat förskolans namn, som hittills rapporterats av varje förskola var för sig och därför uttrycks lite olika från år till år, i vissa fall. Förskolor som tillhör samma ”huvudman”/ägare ges ibland namn som gör att samhörigheten med ägarens andra förskolor inte kan identifieras.
2 procent av eleverna i fristående grundskolor gick 2022/2023 i skolor med allmän inriktning.[10] 5 procent går i konfessionella skolor och 3 procent i waldorfskolor.[11] Det fanns 55 grundskolor och fem gymnasieskolor med konfessionell inriktning, varav 51 grundskolor hade kristen inriktning, en judisk och tre muslimska samt fem gymnasieskolor med kristen inriktning.[12] Skolor med konfessionell inriktning måste, senast 1 juli 2023, anmäla detta till Skolinspektionen.[13]
Undervisningen – det som sker på lektionerna – ska vara icke- konfessionell i alla skolor. Det gäller både offentliga och fristående skolor. Men för fristående skolor gäller att utbildningen i övrigt får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska i dessa fall vara frivilligt.[14]
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren har i en rapport om TIMSS 2019 visat att konkurrensen med friskolor höjt de kommunala skolornas kunskapsresultat. TIMSS är ett internationellt prov i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8.
Genom att jämföra friskolornas olika marknadsandel per län över tid, visar han att den ökande konkurrensen med friskolorna har förbättrat TIMSS- resultaten 2019 med 20 poäng på grund av friskolorna, efter justering för bland annat elevernas bakgrund. 20 poäng motsvarar inlärningen som normalt sker under ett år på högstadiet.
Måluppfyllelse – 9 procentenheter högre i fristående skolor
I fristående grundskolor nådde 81,8 procent av eleverna (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2022/2023. För hela riket är siffran 74,8 procent och för kommunala skolor 72,9 procent.
Elever i friskolor bättre i de nationella proven
I det nationella provet i engelska i årskurs 9 2022/2023 nådde 98,7 procent av eleverna i fristående skolor godkänt betyg. I kommunala skolor nådde 96,6 procent godkänt. I det nationella provet i svenska blev 97,6 procent av eleverna i fristående skolor godkända. Motsvarande andel för kommunala skolor var 95,7. I nationella provet i matematik nådde 92,9 procent av eleverna i fristående skolor ett godkänt betyg. Motsvarande andel för kommunala skolor var 88,1.[7]
Skolinspektionen genomför varje år Skolenkäten med vårdnadshavare till elever i grundskolan, elever i årskurs 5 och 8,[1] i årskurs 2 i gymnasiet samt pedagogisk personal i grund- och gymnasieskolan. Resultaten används bland annat i Skolinspektionens riskbedömning, som del av underlaget för att bedöma vilka skolor som bör prioriteras i tillsynen.
Nöjdare föräldrar i friskolor
Föräldrar med barn i friskolor är nöjdare än föräldrar med barn i kommunala skolor på de fem utvalda frågorna. Störst är skillnaden i hur nöjd man är med skolan, +1,2. Även skillnaden i upplevd trygghet är stor, +1,1.
Minst är skillnaden i upplevelsen av hur ofta lärarna får barnet att bli intresserat av skolarbetet, +0,6.
Mycket nöjdare grundskollärare i fristående skolor
Skolverket gör inte längre ett sammandrag av den pedagogiska personalens svar på Skolenkäten. Vi har valt att redovisa fyra frågor som motsvarar vårdnadshavarnas och elevernas frågor samt ytterligare två, som vi anser är viktiga.[2] Frågan om generell nöjdhet ställs inte till lärare.
Grundskollärare i friskolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på alla sex utvalda frågor. Störst är skillnaden i upplevelsen av att eleverna får det stöd de behöver för att klara skolarbetet, +1,2. Även skolledningens kännedom om skolans verksamhet upplevs som större i friskolor, +1,1.
Minst är skillnaden i upplevelsen av elevernas studiero och förmågan att väcka elevernas intresse för skolarbetet, +0,2.
Ill. 35. Pedagogisk personal i grundskolan, Vårterminen 2023 (Skolverket, 2023). Skolinspektionen, resultat Skolenkäten 2023.
