Hur är det egentligen med ”glädjebetygen”?
En faktagenomgång med fokus på betygsavvikelser i kommunala och fristående grundskolor
Debatten om betygssättningen i svensk skola har länge präglats av tvärsäkra antaganden och generaliseringar – men också av brist på uppdaterad fakta och statistik.
Ett ofta återkommande påstående i debatten är att friskolor ger elever så kallade ”glädjebetyg”. Det har blivit en etablerad sanning som sällan ifrågasätts och som fått starkt fäste även i det politiska samtalet om skolan. Det finns äldre studier som pekar på en något mer generös betygssättning i friskolor när man tar hänsyn till elevgruppens sammansättning, men dessa studier bygger på data som numer är inaktuell.
Därför behöver debatten uppdateras med aktuell statistik från Skolverkets betygsdatabas.
Den här faktagenomgången baseras på provbetyg och slutbetyg i grundskolans årskurs 9 läsåren 2016/17 till 2024/25. Genom att jämföra nationella provresultat med slutbetyg blir bilden en helt annan än den som dominerar i det offentliga samtalet.
Skolverkets statistik visar att det är kommunala grundskolor som oftare sätter högre slutbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven – i samtliga ämnen. Den visar också att friskolor är något mer återhållsamma med betygen i ämnen utan
nationella prov.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte främst är enskilda skolor, skolhuvudmän eller lärare som brister i sin betygssättning – det är nuvarande betygssystem som inte är konstruerat för att uppnå nationell likvärdighet.
Förslag till ett nytt betygssystem ligger på regeringens bord – det är välkommet. Centralt rättade nationella prov, och en modell för att säkerställa att en skolas slutbetyg på totalen inte avviker för mycket mot provresultaten, är nödvändigt för att systemet ska kunna garantera rättssäkerhet och rättvisa. Varje elev måste kunna lita på att konkurrensen om utbildningsplatser på gymnasiet och högskolan sker på lika villkor, och inte påverkas av vilken skola man går på.
Men det lär dröja innan ett nytt betygssystem är på plats och fram till dess är det viktigt att debatten är seriös och utgår från fakta.
Trevlig läsning om ett viktigt ämne!
Andreas Mörck
Förbundsdirektör Almega Utbildning
- Friskolor har varje läsår sedan 2016/17, i jämförelse med kommunala skolor, haft en lägre andel elever som fått ett högre slutbetyg än vad de fått i betyg på det nationella provet i samma ämne. Friskolor har också haft en lägre nettoavvikelse (andel högre satta betyg minus andelen lägre satta betyg).
- När man jämför genomsnittliga betygspoäng (GBP) för praktisk-estetiska ämnen som saknar nationella prov med GNP för ämnen som har nationella prov är skillnaderna större i kommunala skolor än i friskolor.
- Skolor där en stor andel elever når höga betyg på de nationella proven har mindre avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg. En elev som redan fått A på provet kan inte få ett högre slutbetyg, medan elever som fått F (underkänt) på provet ofta arbetar intensivt för att nå upp till ett godkänt E i den samlade bedömningen för slutbetyget.
- För att ta höjd för detta har vi använt en viktad regressionsanalys för läsåren 2021/22–2024/25, som inkluderar samtliga skolenheter i hela landet, genomsnittlig betygspoäng på nationella prov (GBP NP) och andel högre satta betyg för samtliga ämnen med nationella prov. Modellen är justerad för socioekonomiskt index för att isolera sambandet mellan provresultat och andelen högre satta betyg. Regressionen visar ett statistiskt signifikant samband.
- Friskolornas utfall för andelen högre satta betyg ligger, givet deras genomsnittliga GBP NP och viktade socioekonomiska index, precis i linje med modellens prediktion. Detta innebär att friskolornas betygssättning inte avviker från vad som är statistiskt förväntat utifrån sambandet som gäller för samtliga skolenheter under perioden.
- Skolinspektionens kvalitetsgranskningar visar att friskolor oftare får det högsta omdömet i kategorin Bedömning och betygssättning. Under 2023 och 2024 granskades 620 skolenheter. 53 procent av friskolorna fick omdömet ”kvalitet i hög utsträckning” – jämfört med 39 procent av de kommunala skolorna.
- Friskolor har en betydligt högre andel elever i årskurs 9 som får godkända betyg (AE) i alla ämnen jämfört med kommunala skolor. Läsåret 2024/25 fick 79,9 procent av friskoleeleverna minst betyget E i alla ämnen medan motsvarande siffra för kommunala skolor var 69,7 procent av eleverna. Dessutom har friskolor i högre grad ett positivt värde i SALSA-modellen, som är Skolverkets analysverktyg för att presentera skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn har tagits till elevsammansättningen. En större andel friskolor presterar bättre än vad som är statistiskt förväntat sett till elevunderlaget.