Skolfakta

Socialdemokraterna vill begränsa eller stoppa möjligheten för aktiebolag att driva offentligt finansierade skolor och lyfter fram Norge som förebild för en sådan avmarknadisering. Men de ger inte hela bilden, för just denna idé utreddes – och övergavs.

Frågan om fri etableringsrätt handlar om möjligheten för en fristående huvudman att starta en ny friskola. Begreppet ger intrycket av att en sådan skola fritt kan öppnas var som helst och när som helst, utan att verksamheten först behöver prövas.

Partierna har olika uppfattningar om friskolesystemet. Men oavsett ståndpunkt måste debatten föras sakligt och med korrekta beskrivningar av både sakfrågan och motståndarnas argument.

Om drygt fem veckor går Sverige till val. Partierna har rätt att driva olika skolpolitik, men också ett ansvar att beskriva verkligheten korrekt. Det gör varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet när de använder miljardbelopp om friskolornas ekonomi.

I Sveriges Radios partiledarutfrågning fick Simona Mohamsson frågan hur långt Sverige befinner sig från Liberalernas drömskola. Svaret blev: nära, men aktiebolagsformen behöver fasas ut ur skolan och ersätts med en annan associationsform.

Socialdemokraterna hävdar att skolkoncerner har delat ut 8,5 miljarder kronor på fyra år – pengar som Socialdemokraterna säger sig vilja ”återföra” till skolan vid ett maktskifte.

Rubriken i Sydsvenskans artikel av Emma Leijnse den 8 juni är slarvigt formulerad. Den lyder: ”Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet.” (Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet – Sydsvenskan) Det ger en missvisande bild av forskningsläget. Fristående skolor som drivs i aktiebolagsform bidrar positivt till svensk skola. Det visar både forskarstudier och offentliga data.

Skolinspektionens Skolenkät är en av de viktigaste återkommande mätningarna av hur skolans vardag upplevs av elever, vårdnadshavare och lärare. Årets resultat visar ett tydligt mönster: fristående skolor får genomgående starka omdömen.

I en ledartext i Aftonbladet antas att andelen behöriga lärare i friskolor minskat. Det stämmer inte. Skolverkets senaste statistik för gymnasiet är tydlig: lärarbehörigheten har ökat kraftigt, i alla driftsformer.

Anders Ygeman (S) hävdar i tidningen Vi lärare att mycket av skolans problem går att spåra till koncernskolor. Det är oroväckande att Ygeman tror att en sådan endimensionell förklaring ska räcka som svar.   Till en början påstås att friskolor under 25 år fått ersättning för ansvar de inte har. När friskolereformen …

I en krönika av Linda Jerneck i Expressen skriver krönikören att ”Friskolor ska sluta överkompenseras ekonomiskt för ett ansvar som bara kommunala skolor tvingas ta”. Att fristående skolor skulle kompenseras för högt i förhållande till deras ansvar är ett återkommande argument som inte stämmer.