Skolfakta

Rubriken i Sydsvenskans artikel av Emma Leijnse den 8 juni är slarvigt formulerad. Den lyder: ”Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet.” (Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet – Sydsvenskan) Det ger en missvisande bild av forskningsläget. Fristående skolor som drivs i aktiebolagsform bidrar positivt till svensk skola. Det visar både forskarstudier och offentliga data.

Skolinspektionens Skolenkät är en av de viktigaste återkommande mätningarna av hur skolans vardag upplevs av elever, vårdnadshavare och lärare. Årets resultat visar ett tydligt mönster: fristående skolor får genomgående starka omdömen.

I en ledartext i Aftonbladet antas att andelen behöriga lärare i friskolor minskat. Det stämmer inte. Skolverkets senaste statistik för gymnasiet är tydlig: lärarbehörigheten har ökat kraftigt, i alla driftsformer.

Anders Ygeman (S) hävdar i tidningen Vi lärare att mycket av skolans problem går att spåra till koncernskolor. Det är oroväckande att Ygeman tror att en sådan endimensionell förklaring ska räcka som svar.   Till en början påstås att friskolor under 25 år fått ersättning för ansvar de inte har. När friskolereformen …

I en krönika av Linda Jerneck i Expressen skriver krönikören att ”Friskolor ska sluta överkompenseras ekonomiskt för ett ansvar som bara kommunala skolor tvingas ta”. Att fristående skolor skulle kompenseras för högt i förhållande till deras ansvar är ett återkommande argument som inte stämmer.

My Rohwedder möter utbildningsminister Simona Mohamsson i Aftonbladets poddserie My och makten. När samtalet kommer in på skolpolitik upprepas ett numera välkänt mantra: ”Precis som vi ska ha ordning i våra klassrum ska vi ha ordning och reda i vårt skolsystem. Och det är konstigt att vi har aktörer som, enligt mig, gång på gång inte är seriösa och som inte sätter barnens kunskap i främsta rummet.”

I en intervju med Aftonbladet den 14 februari uppger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister, att friskolor ”erbjuder glädjebetyg”. Men hur är det egentligen med de så kallade glädjebetygen?

TT rapporterade i Aftonbladet den 10 februari 2026 att Socialdemokraterna vill införa ett schablonavdrag på 8 till 11 procent på skolpengen till fristående skolor. Kommuner ska dessutom kunna göra ytterligare avdrag om det finns synnerliga skäl. Anders Ygeman motiverar förslaget med att friskolor överkompenseras och får ersättning för tjänster som inga friskolor utför. TT skriver också att partiet vill att skolpengen ska fördelas per skola, inte per huvudman.

PISA har sedan något decennium tillbaka en särskild plats i skoldebatten och i det svenska folkets medvetande. Upprinnelsen är den massiva mediala uppmärksamheten som kunskapsmätningen genererat i omgångar. Förändringar i svenska elevers resultat har laddats med tolkningar från en rad olika perspektiv; de som anser att förändringar har tagit för lång tid, de som anser att de gått i fel riktning och av de som anser att rätt förändringar inte ens är påbörjade.

Simona Mohamsson tillhör de politiker som inte vill se eller väljer att bortse från allt det positiva som fristående skolor bidrar med. I varje framträdande utmålas friskolor som svensk skolas stora problem. Det är en bekväm förenkling, men den saknar grund i statistik och fakta.

Regeringen har nu presenterat en lagrådsremiss som föreslår ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), arkivlagen (1990:782) och skollagen (2010:800), som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet.