Från betygsavvikelse till ”dopade betyg” är steget långt

I avhandlingen Grades in the School Market visar Rappe Petersson ett tydligt mönster. Elever i friskolor får högre meritvärden än förväntat utifrån bland annat föräldrarnas utbildning, hushållens inkomster och migrationsbakgrund. För vinstdrivande friskolor är avvikelsen i genomsnitt sex meritpoäng. Men betyder det att friskolorna, som Rappe Petersson skriver i DN Debatt, ”dopar betygen”?

Modellen som används i avhandlingen innehåller ingen information om elevernas tidigare kunskaper. En positiv avvikelse kan därför ha flera förklaringar. Det kan handla om betygssättningen, men också om undervisningsvillkor, kamrateffekter eller skillnader i elevsammansättningen som modellen inte fångar.

Om man läser avhandlingen framgår att forskaren själv är tydlig med detta. Rappe Peterson pekar på att skillnader mellan observerade och förväntade värden inte är direkta mått på betygsinflation, lärarkvalitet eller skolans effektivitet. Avhandlingen hittar alltså en avvikelse, men den fastställer inte orsaken till den.

I avhandlingen jämförs även slutbetygen med elevernas resultat på nationella prov. Där jämförs 2 059 friskoleelever med lika många kommunala elever med samma föräldrautbildning och mycket likartad bakgrund. Eleverna gick ut årskurs 9 år 2014 och jämförelsen görs i matematik, engelska och svenska. Skillnaderna är små.

Almega Utbildnings rapport Hur är det egentligen med ”glädjebetygen”? visar att friskolor mellan läsåren 2016/17 och 2024/25 haft en lägre andel elever som fått ett högre slutbetyg än resultatet på det nationella provet i samma ämne. När hänsyn tas till socioekonomiska förutsättningar följer friskolornas betygssättning det som är statistiskt förväntat.

Forskarens egen slutsats är att analysen i avhandlingen inte stöder ett enkelt påstående om att friskolornas betyg är frikopplade från resultaten på nationella prov. Han varnar också för att tolka betygsavvikelserna i andra delar av avhandlingen som enkla belägg för att betygen är frikopplade från elevernas prestationer.

Inte heller detta resultat ska övertolkas. Analysen gäller bara en årskull och tre ämnen, och proven rättades normalt av skolornas egna lärare.

Avhandlingen visar att friskoleelever får högre betyg än vad som kan förväntas utifrån deras bakgrund. Men huvudanalysen kan inte avgöra om det beror på generösare betygssättning eller andra faktorer, och avhandlingens egen provjämförelse ger inte den entydiga bild som artikeln förmedlar.

Det betyder inte att avhandlingen visar att friskolor sätter korrekta betyg. Men den visar heller inte att en positiv statistisk avvikelse är bevis för ”dopade betyg”.

Christoffer Hökmark
Skolpolitisk expert