Skolfakta

Rubriken i Sydsvenskans artikel av Emma Leijnse den 8 juni är slarvigt formulerad. Den lyder: ”Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet.” (Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet – Sydsvenskan) Det ger en missvisande bild av forskningsläget. Fristående skolor som drivs i aktiebolagsform bidrar positivt till svensk skola. Det visar både forskarstudier och offentliga data.

Skolinspektionens Skolenkät är en av de viktigaste återkommande mätningarna av hur skolans vardag upplevs av elever, vårdnadshavare och lärare. Årets resultat visar ett tydligt mönster: fristående skolor får genomgående starka omdömen.

I en ledartext i Aftonbladet antas att andelen behöriga lärare i friskolor minskat. Det stämmer inte. Skolverkets senaste statistik för gymnasiet är tydlig: lärarbehörigheten har ökat kraftigt, i alla driftsformer.

Anders Ygeman (S) hävdar i tidningen Vi lärare att mycket av skolans problem går att spåra till koncernskolor. Det är oroväckande att Ygeman tror att en sådan endimensionell förklaring ska räcka som svar.   Till en början påstås att friskolor under 25 år fått ersättning för ansvar de inte har. När friskolereformen …

I en krönika av Linda Jerneck i Expressen skriver krönikören att ”Friskolor ska sluta överkompenseras ekonomiskt för ett ansvar som bara kommunala skolor tvingas ta”. Att fristående skolor skulle kompenseras för högt i förhållande till deras ansvar är ett återkommande argument som inte stämmer.

My Rohwedder möter utbildningsminister Simona Mohamsson i Aftonbladets poddserie My och makten. När samtalet kommer in på skolpolitik upprepas ett numera välkänt mantra: ”Precis som vi ska ha ordning i våra klassrum ska vi ha ordning och reda i vårt skolsystem. Och det är konstigt att vi har aktörer som, enligt mig, gång på gång inte är seriösa och som inte sätter barnens kunskap i främsta rummet.”

I en intervju med Aftonbladet den 14 februari uppger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister, att friskolor ”erbjuder glädjebetyg”. Men hur är det egentligen med de så kallade glädjebetygen?