Råder det fri etableringsrätt för fristående huvudmän? Svaret är nej
Frågan om fri etableringsrätt handlar om möjligheten för en fristående huvudman att starta en ny friskola. Begreppet ger intrycket av att en sådan skola fritt kan öppnas var som helst och när som helst, utan att verksamheten först behöver prövas.
Så ser inte regelverket ut. För att få starta en fristående skola krävs ett godkännande från Skolinspektionen, som gör en omfattande prövning av bland annat huvudmannens ekonomiska förutsättningar, lämplighet och det förväntade elevunderlaget.
Sedan 2019 ska Skolinspektionen också väga in de konsekvenser en nyetablering kan få för det offentliga skolväsendet i kommunen. Om etableringen bedöms innebära påtagliga negativa följder för elever eller för skolväsendet kan ansökan avslås. Kommunerna ges dessutom möjlighet att yttra sig över ansökningarna och lämna underlag om exempelvis elevprognoser, skolkapacitet och de ekonomiska konsekvenserna av en etablering.
Det höga antalet avslag visar att möjligheten att etablera en fristående skola är omgärdad av flera krav och begränsningar. Att 47 av 50 ansökningar om nyetablering avslogs under 2025 är svårt att förena med bilden av ett system där huvudmän fritt kan etablera sig utan prövning. Snarare illustrerar siffrorna att etablering förutsätter att ett antal villkor är uppfyllda och att ansökningar regelbundet avslås när kraven inte bedöms vara uppfyllda.
Det innebär inte att det är omöjligt att etablera en ny fristående skola. Men det innebär att etableringsrätten är reglerad och villkorad, inte fri. Den som vill starta en skola måste visa att verksamheten har långsiktiga förutsättningar att bedrivas med god kvalitet och att etableringen inte får oacceptabla konsekvenser för det lokala skolväsendet.
Christoffer Hökmark
Skolpolitisk expert