Ny faktagenomgång av betygen i svensk grundskola

Almega Utbildning har låtit sammanställa och analysera betygen i årskurs 9 läsåren 2016/17 – 2024/25. Faktagenomgången visar att elever i friskolor mer sällan än elever i kommunala skolor får ett högre slutbetyg än vad de presterat på det nationella provet i samma ämne. När man tar höjd för skolors elevsammansättning ligger betygssättningen i kommunala och fristående skolor i nivå med varandra.

– Det har nog inte undgått någon att såväl politiker som skoldebattörer återkommande anklagar friskolor för att ge “glädjebetyg”. Den här faktagenomgången, som bygger på Skolverkets data, visar att sådana anklagelser är grundlösa. Siffrorna talar sitt tydliga språk och jag hoppas att slutsatserna ska leda till en mer nyanserad och faktabaserad debatt framöver, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för arbetsgivar- och branschorganisationen Almega Utbildning.

Han fortsätter:

– Att dagens betygssystem har stora brister är nog alla överens om och det är svårt att veta om ett betyg motsvarar samma kunskaper på olika skolor. Det är ett bekymmer för hela utbildningssverige eftersom det skadar tilliten till den myndighetsutövning som betygsättning faktiskt är. Almega Utbildning välkomnar därför ett nytt betygssystem som bättre än idag kan garantera nationell likvärdighet. Samtidigt behöver vi ha stor respekt för att implementeringen blir ännu en förändring som landar i knät på landets lärare och rektorer. Här behöver man gå varsamt fram.

Centrala slutsatser i faktagenomgången:

•  Kommunala grundskolor har varje år sedan 2016/17, jämfört med friskolor, haft en större andel elever som fått ett högre slutbetyg än vad de fick i betyg på det nationella provet i samma ämne.

• Läsåret 2024/25 satte friskolor i genomsnitt mer återhållsamma betyg än kommunala skolor i alla ämnen med nationella prov. Det betyder att en mindre andel elever i friskolor fick ett högre slutbetyg än det betyg de fick på det nationella provet i samma ämne.

• När man tar hänsyn till genomsnittlig betygspoäng på de nationella proven och socioekonomiskt index (där skolor med höga provresultat och lågt socioekonomiskt index tenderar att ha en lägre andel högre satta betyg) sätter både kommunala skolor och friskolor betyg i enlighet med vad som är statistiskt förväntat enligt modellen. Spridningen mellan skolor och skolhuvudmän är stor, både inom gruppen friskolor och gruppen kommunala skolor.