Ny rapport lyfter effekterna av dold moms i skolan
Skolor står inför stora behov av investeringar i digitalisering, ny teknik och moderna lärmiljöer. Men dagens momssystem gör många satsningar för välfärdsföretag onödigt dyra, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
Enligt rapporten är dagens kompensationssystem inte tillräckligt träffsäkert för verksamheter som behöver göra större investeringar, exempelvis i digital utrustning, yrkesutbildningarnas maskinpark eller nya undervisningsmiljöer. Det innebär en kostnad, dold moms, som måste bäras av verksamheten, vilket kan göra investeringar upp till 25 procent dyrare.
För att kompensera detta ingår ett schablonbelopp för moms i bidraget till fristående skolor. Det beräknas till sex procent av bidraget, oavsett hur stora skolans faktiska momsbelagda inköp är. Svenskt Näringsliv pekar i sin rapport på att schablonen därför kan ge för låg kompensation för verksamheter som behöver göra stora investeringar
– Det är bra att frågan uppmärksammas på grund av de konsekvenser som kan uppstå. Det viktiga är att resurserna används till undervisning och kvalitet i verksamheten, det nuvarande systemet gör att stora summor istället läggs på dold moms, säger Christoffer Hökmark.
I rapporten föreslår Svenskt Näringsliv att välfärdstjänster ska vara nollbeskattade samtidigt som välfärdsverksamheter får full avdragsrätt för ingående moms. Syftet är att skapa ett enklare och mer transparent system som inte snedvrider konkurrensen mellan olika utförare.
Rapportförfattarna menar att dagens modell har lett till ett lapptäcke av olika kompensationslösningar för att hantera den dolda momsen. Resultatet är ökad administration och risk för att verksamheter både över- och underkompenseras.