Satsning på kunskap men stora risker för elever i friskolor i ny budget

Regeringen presenterar historiska satsningar på kunskap, studiero och lärarutbildning i sin budget för 2026. Almega Utbildning välkomnar satsningar på kunskapsuppdraget men varnar för att underfinansierade reformer och nya byråkratiska krav flyttar resurser bort från undervisningen. Men samtidigt läggs förslag som riskerar att försämra villkoren för de 417 000 elever som går i fristående skolor och förskolor.

Regeringen presenterar historiska satsningar på kunskap, studiero och lärarutbildning i sin budget för 2026. Almega Utbildning välkomnar satsningar på kunskapsuppdraget men varnar för att underfinansierade reformer och nya byråkratiska krav flyttar resurser bort från undervisningen. Men samtidigt läggs förslag som riskerar att försämra villkoren för de 417 000 elever som går i fristående skolor och förskolor. 

– Bit för bit återför regeringen det fokus som skolan ska ha, nämligen kunskap och studiero. Likaså är satsningar på lärarutbildningen viktiga. Samtidigt behövs större satsningar på de 18 000 elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Målet måste alltid vara en bättre skola för alla elever, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.

Regeringen bygger luftslott om reglerad tid för lärare

Regeringen har aviserat att regering och riksdag ska sätta ett tak för hur många timmar varje lärare ska undervisa. Hur undervisningen ska genomföras bör avgöras lokalt och inte något som regering och riksdag ska fatta beslut om. 

– Utöver att det är principiellt fel är förslaget också allvarligt underfinansierat. Bara omkring 10 procent av kostnaden på ca 15 miljarder är i dagsläget finansierad. Att minska flexibiliteten för skolor samtidigt som Sverige står inför en omfattande demografisk förändring innebär att bygga in en stelbent struktur som riskerar tvärtom att minska kvaliteten för undervisningen för eleverna, säger Andreas Mörck. 

Oroväckande besked för 417 000 elever i friskolor och förskolor

Därtill överväger regeringen nya regler i Offentlighetsprincipen eller insynslag (SOU 2024:28), där ett av förslagen är att införa ökad insyn för friskolor. För en typisk huvudman för en grundskola med 100 elever och 20 pedagoger beräknas kostnaden motsvara 1,7 procent av omsättningen eller 2 019 kronor per elev. Eftersom att regeringen inte kompenserar skolorna för den ökade administrationen kommer resurser flyttas från undervisning till byråkrati. Det mindre införandebidraget som föreslås, dock endast till mindre huvudmän, kompenserar inte för kostnaderna.

– 417 000 elevers utbildning får inte tas som gisslan för politiska syften på detta sätt. Regeringens initiativ behöver i första hand fokusera på kunskapsuppdraget och ordning och reda i klassrummet. Med detta förslag kommer resurser gå till byråkrati i stället för undervisning, fortsätter Andreas Mörck.

Almega Utbildning menar att avgörande för en likvärdig skola är att satsningar leder till att alla barn, oavsett bakgrund, bostadsort eller skolval, får samma chans att lyckas i skolan.