”Vi är stolta över att jobba här”

Vad gör att IES Eskilstuna lyckas få så många elever godkända till gymnasiet, trots vad som ofta beskrivs som ett ”utmanande” elevunderlag?
Vi vill inte att elevsammansättningen ska definiera vår skola på något vis. Vi är lokaliserade här – men fokus ska ligga på vad vi gör akademiskt. Vad som gör att vi lyckas bra? Jag skulle vilja svara att vi har ett perspektiv från förskolan till nian. När en elev går i samma skola hela sin skolgång, ökar förutsättningarna att klara alla ämnen. Man har så att säga både tiden och eleven på sin sida. När man följer en elev under många år, är det lätt att se var och när vi behöver sätta in stödinsatser. Vårt systematiska kvalitetsarbete handlar om det.

Just denna skola har legat på den här platsen i fem år, men IES har funnits i Eskilstuna i femton är.

Stämmer det att goda rutiner är A och O på er skola?
Ja. IES grundades utifrån höga förväntningar på eleverna. Trygghet och studiero ska genomsyra allt vårt arbete. Vi har ett arbetssätt som främjar ordning och reda. Är lektionen lugn och uppgifterna tydliga, så främjas lärandet. Eleverna möter exakt samma vardag varje dag. En del kallar det trist, men vi kallar det förutsägbart. Förutsägbarhet är viktigt för barn och vårt viktigaste verktyg. Det gäller allt från hur vi möter eleverna på morgonen, till upplägget av lektionerna. Inför varje lektion ställer sig eleverna på rad, de går ut på samma vis ur klassrummet. Lektionerna börjar och startar likadant överallt.

Och varje lektion ska hålla hög, akademisk nivå, vilket innebär att eleverna ska lära sig något på varje lektion.

Då är det avgörande att alla lärare gillar det upplägget?
När en ny lärare ska anställas, berättar vi tydligt vad som förväntas av dem. Därefter får de ta ställning till om det passar dem eller inte. Sedan krävs det även att vi med jämna mellanrum lyfter vikten av våra rutiner, för att påminna om dem. Vi har inte bara särskilda rutiner för våra lektioner, utan även för hur vi jobbar med kränkningar och oönskade beteenden. Det här är en stor skola. Vi har 1 200 elever och 150 personal, varav hälften är lärare. Alla ska bete sig likvärdigt.

Däremot får lärarnas personlighet stort utrymme. Hur de undervisar eller vilken pedagogik de i övrigt använder kan variera. Men vi förväntar oss att de använder sig av våra strukturer.

Hur vill du bemöta den kritik som friskolor – särskilt engelsktalande – får i dag i debatten?

Vi duckar inte för kritiken, säger Henrik Svärd bestämt. Vi är stolta över vad vi gör på den här skolan, vi lever som vi lär och står upp för att vi är en bra organisation. Det har vi rätt att göra. Vi känner våra anställda och vi vet att vi gör ett bra arbete. Men vi har förståelse för att det finns tillfällen när vi får mothugg. Det som går snett ska naturligtvis rättas till. Det är många som har en felaktig bild av vad en friskola är.

Som att det talas om ”glädjebetyg”?
Vi är bekanta med den uppfattningen. Det sporrar oss att kunna säkerställa och visa att våra betyg håller måttet. God kvalitet och goda resultat är det enda motbevis vi har.

Det går inte att försätta sig i någon slags offerroll, utan bara fortsätta att visa att vi kan leverera kvalitet. Det som är positivt med kritiken, är att det leder till att vi blir ännu bättre!

Hur tacklar ni kritiken om att konkurrens är dåligt för svensk skola?
Under en tid jobbade jag på en friskola i en liten kommun. Den friskolan startade i en kommun med låga akademiska resultat. Efter en tid lyfte sig alla kringliggande skolors resultat, tack vare att de blev sporrade av friskolan.

Kanske måste det erkännas att det kan vara lätt att låsa sig vid en uppfattning om en elev eller ett särskilt geografiskt område? De förutfattade meningarna om ett kollektiv kan göra att en skola blir bekväm vid en viss nivå. Och blir kvar där. Här försöker vi hela tiden utveckla oss och göra analyser över varför något ser ut som det gör. Fundera över vad som måste justeras, om det går dåligt för någon.

Vi är stola över att vara lärare. Vi är stolta över att jobba här!

Den viktigaste faktorn för hur eleven lyckas i skolan kan härledas till föräldrarnas utbildningsbakgrund, slår Skolverket fast.

Jag är inte forskare, men jag är övertygad om att det är viktigare hur undervisningen ser ut.

*Säkerhetszon – ofta kallad visitationszon – är en tillfällig av polisen upprättad kontrollzon, där polisen får kroppsvisitera, genomsöka fordon och ställa frågor. Zonen får finnas i max två veckor. Detta enligt en lag som började gälla i april 2024. Syftet är att öka tryggheten i ett område och förhindra kriminalitet och gängkonflikter.