”Vi tar tag i problem direkt”

Vad ser du som skolans största utmaning?
Det är elever som byter skola ofta. Det är svårare att nå bra resultat om du har en elev under kort tid. Det är en större rörlighet bland eleverna idag. Vi har många elever som gjort en mycket fin ”skolresa” hos oss – men för dem som hoppar runt bland skolor blir det tuffare, såklart.

Dessutom har vi färre elever än tidigare – i hela Malmö – vilket gör att vi har lediga platser på skolan. Det märks att Sverige inte tar emot så många nyanlända personer längre.

Vilken roll spelar politikerna och förvaltningen?
För tre år sedan bestämdes att den här skolan skulle delas upp i två delar och nu finns uppdelning mellan årskurserna 7-9 och de lägre åldrarna. Jag är dock rektor för båda enheterna. Det märks inte att skolan är uppdelad, när vi jobbar som ett team. Uppdelningen är mera administrativ. Det är ett politiskt beslut att alla ska välja skola inför sjuan.

Skolverket har i en rapport identifierat att ett av skolors problem i allmänhet är hög omsättning bland rektorer. Vilken är din kommentar till det?
Det är inte något jag själv erfarit under mina yrkesår. Jag stannade i tio år på min förra skola. Däremot ser jag en hög omsättning av biträdande rektorer. De har en viktig roll på skolan. För övrigt har alla som jobbar på skolan en viktig roll. Därför behöver man jobba med att få alla funktioner att stanna kvar. Kontinuitet på alla plan har betydelse.

Vilka är svensk skolas största problem tycker du?
Det fria skolvalet. I det fria skolvalet drabbas resurssvaga familjer hårdast, eftersom de inte har kännedom om det svenska skolsystemet och kan därför inte göra samma medvetna val som de som har mer kunskap. Då blir du en förlorare i det fria skolvalet.

Det är det här som gör att vi får stora skillnader mellan skolor, vilket vi inte hade innan det fria skolvalet. Men det är inte svart eller vitt. Det finns fördelar också, som att vi idag vässar oss mera, när det råder konkurrens mellan skolor. Alla vill bli bättre.

Jag vill säga att ett av min skolas problem är att vi måste brottas med gamla rykten om skolan. Det fanns en negativ bild av Värner Rydénskolan som inte längre stämmer. Men när media skriver om oss, väljer de inte sällan att slå an en negativ ton, även om nyheten är positiv! säger Johanna Thuvesson med eftertryck.

Kan du ge ett exempel på det?
Ja, en rubriken i en tidning löd ”Lärare väljer att jobba kvar på svartmålad skola”, när artikeln handlade om att det går bra för skolan. De drog fram över tio år gammal statistik, vilket var tråkigt. Låt mig berätta att i Skolinspektionens granskning för två år sedan fick vi inte en enda anmärkning! Det är sällsynt. De var här i en veckas tid och kunde inte hitta något exempel på bristande studiero, vilket är ett vanligt problem i svenska skolor.

När vi har besök av politiker och föräldrar, uttrycker de ofta förvåning över hur lugnt det är här. Då berättar jag för dem att här är alltid lugnt!

Hur har ni arbetat för att nå så goda omdömen?
Genom att direkt ta tag i problemsituationer. För att ta ett exempel: om det blir bråk på rasten när eleverna hoppar hopprep, då löser fritidsledarna det direkt på skolgården. För oss vuxna kan det förefalla som en bagatell, men för barn är det en stor sak. Tidigare kunde stor del av efterföljande lektion gå åt till att reda ut bråket. Men det tillåter vi inte idag, utan konflikter löser vi direkt – och därmed värnar vi lektionstiden.

Själv står jag också i gul reflexväst i entrén varje morgon och hälsar alla välkomna. När besökare kommer hit kan de kommentera det som så att de tror att jag står där i väst endast när de är där. Men jag står som sagt alltid där i gul väst. Och det finns alltid rastvakter i gula västar på vår skolgård – inte endast när vi har besökare. Sånt syns ju inte i statistiken.

Fler åtgärder vi gör är att alla lektioner börjar och slutar samma tider. Vi värnar undervisningstiden och rasterna hårt. Det ger trygghet. Jag vill dessutom betona att allt utvecklingsarbete vi gör bygger på datadrivna studier. Vi studerar de resultat vi har och ser tydligt var vi behöver sätta in insatser – vi gör inget ”på känn”. Genom att studera våra data får vi mycket fakta hela tiden.

Sedan förra året samverkar vi även med föräldrarna. Vi har ett par föräldrafrukostar per termin och öppet med olika teman. Det är oerhört värdefullt att bygga god kontakt med dem. Vi har ju alla en gemensam strävan att det ska bli så bra som möjligt för barnen. En bra skola med bra resultat. Med en del föräldrar har vi även möten varje vecka, för att följa upp hur det går med något vi bestämt. Vi ser föräldrarna som en jätteviktig kraft för att lyckas. Vi gör detta tillsammans!

Vi har även en god svarsfrekvens i Skolinspektionens skolenkät. Om hur man upplever skolan, samarbete med mera. Sedan har vi ju självklart vanliga föräldramöten också.

Det här med föräldrafrukost – är det något ni kommit på själva?
Jag hörde om det av en kollega i Arboga. Och om man hör något bra, ska man lyssna!

Vilka är svensk skolas största fördelar?
Vi låter våra elever utvecklas! De får ha egna åsikter och vara nyfikna. Vi förmedlar att den mixen av olika åsikter är bra. Vi berättar för dem att de kan bli vad de vill. Vi skapar kritiska medborgare som ställer situationer mot varandra och vågar stå för egna åsikter.

Till dem som inte kommer in på gymnasiet, säger vi att det finns fler vägar framåt. Att inga dörrar är stängda för det. Men den största fördelen är kanske att svensk skola är gratis för alla. Det är verkligen bra!