”Språkutvecklande arbetssätt gynnar alla elever”

Berätta om ert arbetssätt
Vårt arbete med eleverna är inriktat på det elevunderlag vi har. Vi har ägnat mycket tid åt att analysera våra behov. Genom vårt systematiska kvalitetsarbete har vi erhållit en god bild av vad just våra elever här behöver.

Men inte bara vad eleverna behöver, utan även vad personalen behöver, gällande kompetensutveckling och annat. När jag gör tjänsteplaneringen så kartlägger jag vilka professioner och olika sorters kompetenser vi behöver på skolan.

Framför allt har vi arbetat med ett arbetssätt som utvecklar elevernas språk. Det är viktigt, när en majoritet av våra elever har annat modersmål än svenska. Det språkutvecklande arbetssättet gynnar faktiskt alla elever, oavsett bakgrund. Arbetssättet utvecklas genom kollegialt lärande, som leds av förstelärare. Att bygga kompetens om detta hos alla lärare är a och o.

Förstelärare leder arbetet
Vissa lärare har fått gå en processledarutbildning just för att kunna leda andra lärare. Vi arbetar även med särskilt stöd i mindre grupper. Vi kallar det för att de sitter i olika lärstudios.

Arbetet med lovskola är stort hos oss också. Vi erbjuder flera tillfällen per år. Förutom detta arbetar vi mycket med att prata om normer och värdegrund. Skolans upptagningsområde är delvis klassat som särskilt utsatt område*. Därför är det av stor vikt att arbeta mot så kallat normbrytande beteende. *

Finns det fler skolor i Västerås som jobbar på liknande sätt som ni gör?
Andra skolor har inte lika många språkstudios som vi har. Vi har mycket fokus på elever som är nyanlända eller varit kort tid i Sverige.

Vi har även inrättat mindre lärstudios för elever inom autismspektrat. Samt ”vanliga” lärstudios, där elever kan vara delar av dagen. Alla kan behöva arbeta i mindre grupper ibland. Vi ger alltså så mycket stöd vi kan utifrån våra förutsättningar. Vi får ju resurser tilldelade utifrån socioekonomiskt viktning. Därför kan vi även ha fler socialpedagoger hos oss än andra skolor. Här finns även en skolsocionom! Det är inte så vanligt.

Vi har en pedagogisk segregation i Västerås. De elever vi har är ”de som blivit kvar” på den kommunala skolan, vilka är många med behov av särskilt stöd. Med den brist på speciallärare som finns idag är det förenat med stora utmaningar att kunna bedriva undervisning i små grupper.

Vilket är det största glädjeämnet på er skola?
Det är de ”förflyttningar” som har skett här! De så mycket bättre resultaten vi kan se! Sedan jag kom hit som rektor har måluppfyllelsen blivit markant bättre. Meritvärdena har stigit. Så även behörigheten till gymnasiet, när fler når kraven. Det är väldigt roligt!

Vi ser att de insatser vi gör här ger resultat. Hur vi organiserar undervisningen är avgörande. Vi har fått nationell uppmärksamhet för vårt ”SKU-arbete”. SKU står för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Är SKU-modellen något ni arbetat fram själva här på skolan?
Att vi hade behov av det kom vi fram till själva. Modellen togs sedan fram i samarbete med Mälardalens universitet. Några av våra förstelärare gick sedan en utbildning om vad det innebära att jobba så här. De har sedan kunnat leda sina kollegor i arbetssättet. Förändring av en skola tar tid.

*Ett avgränsat område med hög grad av kriminell inverkan på lokalsamhället, parallell samhällsstruktur, hög andel hot.
*Normbrytande beteenden kallas uppträde där socialt accepterade gränser överskrids. Destruktiva beteenden och även lagbrott kan ingå.