Öppet brev från Rådet för ideella friskolor

Vi ställer oss bakom många av regeringens ambitioner med att utveckla svensk skola och menar att det är angeläget med regler så att oseriösa fristående skolhuvudmän försvinner. Risken är dock tydlig att flera delar av ansträngningarna nu kommer att slå mot seriösa skolhuvudmän och då även mot oss i gruppen Ideella friskolor. Denna gruppering inom Almega Utbildning samlar fristående skolhuvudmän med olika associationsformer men med gemensam inriktning, verksamheten ska drivas långsiktigt och resurser ska i första hand användas till utbildningen, i undervisning, elevstöd och utveckling.

När regeringen nu lägger fram flera förslag som ökar reglering och byråkrati i skolan riskerar konsekvenserna att bli färre resurser till undervisningen och ökad osäkerhet för välfungerande skolor. Flera av de förslag som regeringen föreslår för friskolor motiveras med att man vill ”stoppa vinstjakten”, men i praktiken slår de mot alla friskolor, även icke vinstdrivande.

Våra skolor tillhör de äldsta friskolorna i Sverige. Bladins rötter sträcker sig hela vägen tillbaka till sent 1800-tal, då skolan i Malmö bildades som ett komplement till den dåvarande folkskolan, Frida Utbildning startade sin första skola 1993, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor och Europaskolan välkomnade sina första elever 1994.

Idag driver vi flera för-, grund- och gymnasieskolor och tillsammans utbildar vi nära 12 000 elever. Vi är icke-vinstdrivande huvudmän där eventuellt överskott går tillbaka till verksamheten. Vi har ett stort ideellt engagemang från elever, vårdnadshavare och medarbetare och är med andra ord precis sådana skolor som många politiker säger sig vilja värna och ge goda förutsättningar att utvecklas.

Trots detta ser vi nu hur förslag efter förslag läggs fram som riskerar att kraftigt försämra våra möjligheter att bedriva verksamhet. Det som presenteras som åtgärder mot oseriösa skolhuvudmän slår i praktiken lika hårt mot våra idéburna skolor.

När utredningen Skärpta villkor för friskolesektorn nyligen presenterade sitt slutbetänkande hopades nya orosmoln. Förslagen syftar till att hindra friskolor som har kvalitetsbrister från att utöka sin verksamhet och det är en god intention, men i praktiken innebär det nya och krångliga hinder även för våra verksamheter. Ett av förslagen innebär att en friskola måste ansöka om nytt tillstånd för att flytta till nya lokaler. När en skola vill flytta till bättre lokaler handlar det ofta om att skapa tryggare miljöer, bättre arbetsro och mer ändamålsenliga undervisningssalar. Att detta ska utlösa en ny, osäker tillståndsprocess riskerar att försena eller förhindra förbättringar som direkt gynnar elevernas lärande och arbetsmiljö. När en dokumenterat välfungerande skola hindras från att ta emot fler elever drabbar det direkt de barn och unga som valt skolan. De nekas plats, inte för att kvaliteten brister, utan på grund av generella regleringar. Det är svårt att se hur detta förslag främjar högre kvalitet och elevers tillgång till en bra skola.

Förslaget i samma utredning om att stoppa statsbidrag vid värdeöverföringar riskerar att slå bredare än avsett. För en idéburen organisation kan en värdeöverföring handla om att säkra långsiktig stabilitet inom en stiftelsestruktur eller att möjliggöra andra sociala insatser. Att likställa alla sådana överföringar med oseriöst beteende riskerar att träffa även samhällsengagerade och ansvarstagande aktörer. Konsekvensen kan bli minskad mångfald i skolan. När den ekonomiska osäkerheten ökar är det främst mindre huvudmän som slås ut. Det leder till färre alternativ för elever och föräldrar och ett mer ensidigt skolsystem, där lokala och idéburna initiativ trängs undan.

Ett annat förslag från regeringen är att reglera lärares undervisningstid. Att lärare ska ha rimliga arbetsvillkor och en hållbar arbetsbörda delar vi fullt ut. Men statlig detaljstyrning är ett trubbigt verktyg. Risken är att det leder till att fler elever kommer att undervisas av obehöriga lärare, särskilt i ämnen där tillgången till behöriga lärare redan är begränsad. Målet borde vara att lärare ska få mer tid med eleverna, inte mindre, och att man i stället ser över kringuppgifter och administrativa pålagor som idag kan ta upp lärares arbetstid. I hela samhället sker idag en revolution och utveckling med AI som en ny resurs, detta perspektiv finns inte alls med i den utredning som nu tagits fram. Lärares, precis som andra yrken, profession håller på att förändras. För- och efterarbete, som regeringen nu vill lagstifta tiden för, kommer att ta mindre tid i anspråk. Lärare kommer i stället att kunna träffa eleverna mer och bygga relationer för att öka lärandet men också den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Detta sätter denna utredning stopp för. Sverige kommer att halka efter i jämförelse med resten av världen. Lärarnas arbetstid har under många år reglerats mellan arbetsmarknadens parter vilket, från vårt perspektiv, de olika parterna har lyckats balansera väl.

Förslaget att elever som väljer friskolor ska få sex procents avdrag på skolpengen, per elev och år, vore förödande för våra verksamheter. Ett avdrag på sex procent av skolpengen motsvarar betydande belopp för våra skolor. För eleverna kan det innebära färre lärare, minskade stödinsatser, större undervisningsgrupper eller begränsad elevhälsa. I praktiken innebär det mindre resurser till varje elev . I värsta fall leder förslaget till att välfungerande, bra skolor med hög trivsel och höga kunskapsresultat kommer att behöva lägga ner sina verksamheter. Nuvarande regering har förvisso meddelat att man inte hinner gå vidare med skolpengsförslaget under den här mandatperioden, men att ambitionen finns kvar oroar.

Vi hyser också oro över hur våra organisationer ska mäkta med och även kunna finansiera införandet av offentlighetsprincipen samtidigt som vi ett nytt betygssystem, nya läroplaner, 10-årig grundskola med mera ska implementeras.

Vår uppmaning till er är därför att i det fortsatta beredningsarbetet säkerställa att reformerna blir proportionerliga och träffsäkra. Åtgärder som syftar till att komma åt oseriösa aktörer ska göra det utan att samtidigt försämra förutsättningarna för de elever som idag går i välfungerande, idéburna skolor.

Vi bidrar gärna konstruktivt med exempel på hur kraven kan utformas så att insyn, kvalitet och rättssäkerhet stärks, samtidigt som resurser skyddas för undervisning och elevnära arbete. Vi välkomnar också besök och samtal om hur vi tillsammans kan stärka svensk skola.

Med vänlig hälsning,
Rådet för ideella friskolor inom Almega Utbildning

Johan H Larson, Styrelseordförande, Stiftelsen Europaskolan
Lotta Nordgren, Skolchef & VD, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor
Martin Roth, Skoldirektör, Stiftelsen Bladins skola
Malin Stjernman, Koncernchef & VD, Frida Utbildning

Ideella friskolor
Enligt Almega Utbildning ska det vara upp till varje huvudman att själv välja den driftsform som passar sin verksamhet allra bäst. Inom förbundet driver ca 20% av medlemmarna sin verksamhet i annan driftsform än aktiebolag. Almega Utbildning har etablerat rådet Ideella friskolor. Syftet med rådet är att utgöra ett nav för de medlemmar som inte driver sin verksamhet i aktiebolag, eller som driver sin verksamhet som aktiebolag men med en tydlig reglering att man inte genomför vinstutdelningar.