Kriminalvårdens skol­verksamhet för barn och unga

Almega Utbildning (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerad promemoria och vill framföra följande.

Almega Utbildning är en arbetsgivar- och branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Förbundet har cirka 820 medlemmar. Förbundets medlemmar är bundna av kollektivavtal och är verksamma över hela landet. Fristående förskolor och skolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. I dag väljer drygt 420 000 elever och cirka 50 000 medarbetare fristående skolverksamheter.

Förbundet tillstyrker förslagen i promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga.

Förbundet till dock påtala att det är av yttersta vikt att det tydliggörs vem som har ansvaret för undervisningen då barn sitter häktade. Det ligger i sakens natur att en häktning sker utan föregående planering och att längden på häktningen är oförutsägbar. Förbundet uppskattar att promemorian adresserar problemet och föreslår bestämmelser som ger kriminalvården i uppdrag att ge undervisning. Det är dock inte tillräckligt.

Vi instämmer därför i promemorians bedömning om att ytterligare utredning krävs och vill därför påtala det brådskande i att huvudmanna-ansvaret för elever i häkte utreds ytterligare och att tydliga ramar sätts för vem som ansvarar för vad. Vi har idag medlemmar som i egenskap av huvudman ombeds betygsätta elever som inte kunnat delta i undervisningen pga. häktning. Även om samarbete skett mellan skolan och kriminalvården är det omöjligt för skolhuvudmannen att veta vilken kunskapsnivå eleven uppnått, särskilt vid längre häktningstider. Frågan har tidigare knappt uppstått, men idag är det dessvärre betydligt mer ofta som barn häktas. Då en fungerande skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot ungdomsbrottslighet är det därför än viktigare att en noggrann utredning om skolgång under häktestid genomförs, liksom att ansvarsfördelningen mellan skolhuvudmannen och kriminalvården blir tydligare belyst än vad som framkommer i denna promemoria. I det sammanhanget behöver också frågor om resurserna för elevernas skolgång tas upp. En av förbundets medlemmar har samarbetat med kriminalvården under en elevs häktestid och bidragit genom att förse kriminalvården med skoluppgifter och liknande för eleven. Då häktestiden förlängdes till att avse drygt två månader, krävde kommunen tillbaka den skolpeng som utbetalts för eleven till den fristående skolan. Eleven behöll dock sin plats på skolan, då det var helt ovisst när eleven skulle kunna återgå till utbildningen, vilket innebar att ingen ny elev kunde tas emot. Det är också en fråga som behöver lösas genom ytterligare utredning.

Förbundet tillstyrker därmed förslagen i promemorian, men vill framhålla vikten av att ytterligare en utredning tillsätts snarast gällande barns undervisning i häkte, med därmed sammanhängande frågor.