Färre skolor med mycket låga resultat – men nära 20 000 elever lämnar grundskolan utan behörighet

Antalet skolor där mer än 30 procent av eleverna inte når gymnasiebehörighet har minskat med 17 skolor sedan 2024, från 150 till 133 skolor. Även antalet skolor där färre än hälften av eleverna blir behöriga minskar; från 12 skolor 2024 till 8 skolor 2025. Samtidigt ökar antalet skolor där alla elever når gymnasiebehörighet, från 398 skolor 2024 till 430 skolor 2025. Här är friskolor tydligt överrepresenterade.

Trots förbättringarna gick 19 700 elever ut årskurs nio utan gymnasiebehörighet vårterminen 2025, motsvarande 16 procent av årskullen.

– Det går att vända utvecklingen även på skolor med mycket låga resultat. Men statistiken visar också att det finns skolor som år efter år misslyckas med att ge eleverna de kunskaper de behöver. Om Sverige lyckades höja resultaten i de skolor som länge haft låg måluppfyllelse skulle vi ha en skola i världsklass säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.

I en andra rapport, utgiven av Valfrihetens Vänner, analyseras över 1 500 grundskolor under perioden 2016–2025. Resultaten visar samma tydliga mönster; av de 87 skolor som ligger i den högsta resultatkvartilen varje år, är 65 friskolor. Bland de 38 skolor som konsekvent hamnat i den lägsta kvartilen är samtliga kommunala.

– Svensk skola är bättre än sitt rykte. Men om vi monterar ned de miljöer där många av de högsta kunskapsresultaten skapas, slår vi undan benen för Sveriges framtida innovationskraft, säger Andreas Mörck.

Han fortsätter:

– Just nu står svensk skola inför den största reformvågen i modern tid, där en stor del av de politiska förslagen slår hårt mot även kommunala huvudmän, men i synnerhet de fristående huvudmännen. Både Almega Utbildnings och Valfrihetens Vänners rapport visar tydligt att fristående skolor levererar bättre kunskapsresultat än de kommunala, därför är det oförståeligt att det just nu diskuteras reformer som i värsta fall riskerar att hälften av förbundets medlemmar behöver lägga ner sin verksamhet.

Tillsammans visar rapporterna att svensk skola rymmer både framgångar och stora utmaningar. Frågan är inte bara hur kunskapsresultaten kan höjas generellt, utan hur Sverige säkerställer att både toppresterande och lågpresterande skolor får rätt förutsättningar. Almega Utbildning efterlyser nu reformer som stärker alla skolor genom tydligare fokus på språk, tidigt stöd, trygghet och studiero.

– Alla elever ska klara grundskolans kunskapsmål. Men vi måste också värna de skolor som gång på gång visar att det går att nå exceptionella resultat. Det är hög tid att vi fokuserar på vad som är skolans verkliga problem – att alla elever inte går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet, avslutar Andreas Mörck.