Ett likvärdigt betygsystem (SOU 2025:18)

Almega Utbildning (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerat betänkande och vill framföra följande.

Almega Utbildning är en arbetsgivar- och branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Förbundet har cirka 820 medlemmar. Förbundets medlemmar är bundna av kollektivavtal och är verksamma över hela landet. Fristående förskolor och skolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. I dag väljer drygt 420 000 elever och cirka 50 000 medarbetare fristående skolverksamheter.

Förbundet tillstyrker

Förbundet avstyrker

Förbundet välkomnar översynen av dagens betygssystem och möjligheterna att bättre säkerställa att betygen motsvarar elevernas faktiska kunskap. Förbundet bedömer att utredningen gjort ett grundligt arbete och vägt olika alternativ mot varandra och att förslagen därmed är väl avvägda och rimliga.

Vi välkomnar också förslaget att betygssystemet kompletteras med en meritvärdeskalibrering. Det lägger en god grund för likvärdiga meritvärden när eleverna söker till högre utbildning. Det kommer också att förhindra de så kallade glädjebetygen och allt för stora skillnader mellan betyg och provresultat.

Förbundet ställer sig därför positivt till förslagen om betygssystemet och att kalibrera meritvärdet. Men vi kan se att både det nya betygssystemet med en numerisk och utökad betygsskala och själva meritvärdeskalibreringsmodellen är komplext och initialt svårt att tillämpa. Det kräver tydliga och genomarbetade stödmaterial och tid för lärare och skolledare att ta till sig den nya reformen.

Det finns en risk för att det nya systemet kommer att innebära en ökad arbetsbörda och administration som kan bli svår att hantera. När slutproven skett ska dessa rättas centralt av Skolverket och till det krävs legitimerade lärare. Kommer det att finnas tillräckligt många lärare som vill bidra och rätta proven? Vidare ska elevernas betyg rapporteras in till Skolverket, som därefter ska kalibrera dem med resultaten på slutproven för att få fram meritvärdena. Det är möjligt att det på ett enkelt sätt går att hantera genom digitala verktyg, men det handlar om ett stort antal tekniska frågor, exempelvis om system ”som pratar med varandra” och krav på digitala standarder som gör att genomförandet kompliceras. Med erfarenheten från de nyligen havererade digitala nationella proven, är det uppenbart att ett genomförande av slutprov, rättning, digital inrapportering och kalibrering osv. noggrant måste stresstestas i förväg för att säkerställa funktionerna.  

Förbundet vill därför betona vikten av en förlängd tidplan för införandet och omfattande informationsinsatser för att säkerställa att alla berörda parter är väl förberedda på de förändringar som föreslås.

Vi bedömer också att eleverna kommer att påverkas av framför allt de nationella slutproven genom den provstress som diskuteras i utredningens kapitel 19. Till det kommer att det innebär ett extra pedagogiskt krav på lärarna att verkligen förklara för elever och vårdnadshavare varför både elevens betyg och provresultat ändå kan kalibreras nedåt till ett lägre resultat på det slutliga meritvärdet, då det riskerar upplevas som orättvist, om än matematiskt korrekt. Den eventuella provstressen och elevers upplevelse av det nya systemet med slutprov och kalibrering till meritvärdet är något som behöver vara en del av den utvärdering och analys som måste ske av den nya betygsreformen.

Förbundet ser också att det finns en risk vid genomförandet av betygssystemet och slutproven att lärare i högre utsträckning förändrar sin undervisning mot ”teaching for the test”, vilket inte är önskvärt. Även detta är något som bör beaktas vid en uppföljning och utvärdering av reformen.

När det gäller systemet med fasta slutprov osv på den kommunala vuxenutbildningen (komvux) vill vi påtala att förslagen inte stämmer med det flexibla upplägg komvux:s läroplan Lvux12 föreskriver. Utbildningarna ges i olika tidsperioder och kombineras ofta med arbete. Kurser och ämnen påbörjas och slutförs vid olika tidpunkter under ett läsår och är inte kopplat till terminer på det sätt som sker i grund- och gymnasieskola. Det gör att de delar som berör komvux behöver utredas ytterligare för att bättre kunna anpassa förslagen till komvux uppdrag och utformning.