Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet (SOU 2025:26)

Almega Utbildning (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerat betänkande och vill framföra följande.

Almega Utbildning är en arbetsgivar- och branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Förbundet har cirka 820 medlemmar. Förbundets medlemmar är bundna av kollektivavtal och är verksamma över hela landet. Fristående förskolor och skolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. I dag väljer drygt 420 000 elever och cirka 50 000 medarbetare fristående skolverksamheter.

Förbundet tillstyrker

Förbundet avstyrker

Förbundet anser

Det är bekräftat att förskollärare och lärare har en sämre arbetsmiljö än jämförbara akademiska yrken. Detta är ett faktum som manar till eftertanke och handlingskraft för de aktörer som har ett ansvar för skolans verksamhet. Detta gäller även Almega Utbildning och verksamheten i fristående förskolor och skolor.  

Almega Utbildning anser att ingångarna till utredningen är problematiska och att den inte kommer leda till att lösa de problem som utredningen avser. Utredningens förslag kommer i viss utsträckning försvåra och försämra möjligheterna att förbättra elevernas möjligheter ta till sig kunskaper och det kommer inte på sikt leda till att huvudmännen klarar av att förbättra förskollärarnas och lärarnas arbetsmiljö. 

Vi delar övertygelsen av att vi måste avbyråkratisera och minska administrationen för förskollärare och lärare och att vi måste renodla yrket så att mer tid kan läggas med barnen i förskolan och med eleverna i skolan. På ett övergripande plan saknar Almega Utbildning en analys när det gäller på vilket sätt det skulle kunna gå att effektivisera förskollärare och lärares arbetsuppgifter. Här kan också nämnas förslag om en tänkt förenkling men som riskerar att i stället försvåra för lärarna, exempelvis i avsnitt 7.4 om kränkande behandling och trakasserier. Om vi på allvar ska lösa förskollärarnas och lärarnas arbetsmiljö krävs det också att vi ser över vilka arbetsuppgifter som kan digitaliseras och genomföras av AI. 

Utredaren har påtalat att elev- och lärarperspektiv inte står i motsats till varandra; det som är bra för lärare är också i förlängningen bra för eleverna. Vi kan dock inte till fullo instämma i detta. När syftet uttalat är att minska arbetsbördan för lärare, riskerar det trots allt att ske på elevernas bekostnad. Det handlar exempelvis om minskad information till elever och vårdnadshavare, bristande möjlighet till uppföljning av elevens utveckling (både rent kunskapsmässigt men också i förhållande till övriga mål i läroplanerna), och risk för bristande uppföljning för både lärare, skolledare och skolhuvudmän när det gäller arbetet med kränkande behandling osv.

Lärares arbetsuppgifter delas precis i enlighet med utredningen in i tre övergripande delar. Undervisning, undervisningsrelaterade moment och övriga arbetsuppgifter. Vi kan konstatera att det är främst övriga arbetsuppgifter som kraftigt har ökat sedan avregleringen av undervisningsskyldigheten för lärare. Även här behöver det göras en analys av vilka av uppgifterna som kan effektiviseras i syfte att underlätta för lärarna och förbättra för eleverna, snarare än att helt ta bort sådant som ändå innebär elevnytta.  

Almega Utbildnings principiella förhållningssätt är att det är fel att i lag och förordning reglera lärarnas undervisningstid. Detta bör avgöras så nära verksamheten som möjligt och kunna anpassas till elevernas behov och huvudmannens pedagogiska idé/inriktning. I det fall tiden ska regleras bör detta vara på lokal nivå och något som anpassas till respektive verksamhet. 

Almega Utbildning anser att utredningen har ett allt för statiskt förhållningssätt till undervisning och elevernas kunskapsinhämtning. Den viktigaste faktorn för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper är lärarnas yrkesskicklighet. Vissa lärare kan undervisa mer och andra lärare kan undervisa mindre. På samma sätt har lärare olika behov när det gäller tid till för- och efterarbete för att uppnå samma nivå kvalitet på sin undervisning. I det fall regeringen har ett stort reformutrymme för att lyfta kvaliteten inom svensk skola bör främjande av yrkesskicklighet prioriteras, exempelvis inom ramen för det professionsprogram som nu håller på att etableras och utvecklas.  

Almega Utbildning underkänner konsekvensanalysen helt och anser att den är otillräcklig att ha som grund i det fall regeringen avser att gå vidare och reglera lärarnas arbetstid i förordning och lag. Utredningen grundar sig i stort på den TALIS – undersökning som genomfördes 2018. Att ha en undersökning som grund kan ge en uppfattning för vidare beredning, men att vila lagförslag på ett underlag där 555 skolor har funnits med av 7064 skolenheter som finns i Sverige är otillräckligt. I det fall regeringen avser att gå vidare krävs det en djupare analys där den faktiska situationen på Sveriges skolor återfinns i analysen. Det är av största vikt att konsekvenserna för elever, lärare, skolledare och huvudmän är kända innan reformer av denna dignitet genomförs.  

Vidare anser Almega Utbildning att de ekonomiska analyserna är svepande och otillräckliga. Timbro har tidigare visat att reformerna är kraftigt underfinansierade. (se exempelvis DEBATT: Lärartidsutredningen får betyget F ). Utredarens förhoppning att kommunerna ska kliva in och finansiera en tilltänkt statlig ambitionshöjning riskerar att leda till sämre förutsättningar för lärare i praktiken. Det finns en uppenbar risk för större elevgrupper och sämre löneutveckling för landets lärare. Därtill riskerar en underfinansiering av reformen kvalitetsförsämringar av utbildningen, vilket är illa ur både ett samhälls- och elevperspektiv.