Rapport: Skolorna som misslyckas – 2022
Den första rapporten ”Skolorna som misslyckas” från 2022 visar att många skolor inte klarar av uppdraget att se till att elever som går ut årskurs nio har behörighet till gymnasiet. Ett underbetyg för skolan. En tragedi för de elever som döms till utanförskap.
Att gå ut gymnasiet är den säkraste inträdesbiljetten till vuxenlivet. Omvänt är det ofta en enkelbiljett till utanförskap att inte ha fullgjort gymnasiet. Därför är det oerhört nedslående att så många grundskolor runt om i landet misslyckas med att ge sina elever behörighet till gymnasieskolan.
En ny rapport från Friskolornas riksförbund visar, med hjälp av statistik från Skolverket, vilka skolor som fixar uppdraget – och vilka som inte gör det. I 113 kommunala grundskolor blir över 30 procent av eleverna i årskurs nio inte behöriga till gymnasiet.
För första gången presenteras i rapporten ”Behörighet till gymnasiet” listor över de bästa och sämsta skolorna i förhållande till hur många elever man lyckas skicka vidare till gymnasiet.
Att gå ut gymnasiet ger Sveriges unga ett kvitto på att de är redo för vuxenlivet. Vi vet att det inte finns någon faktor som är lika viktig för att det framtida yrkeslivet ska kunna påbörjas.
Omvänt är det oftast en hård dom att inte gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. En biljett till utanförskap.
Mot den bakgrunden är denna rapport dessvärre nedslående läsning. Den officiella statistiken visar att 15 procent av landets grundskoleelever inte når gymnasiebehörighet. Det rör sig om 18 000 ungdomar som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden redan innan de börjat på sitt första jobb. I hela 113 kommunala skolor runt om i landet lämnade över 30 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Att så många högstadieskolor runt om i landet inte förmår ge sina elever den framtid de förtjänar är ett underbetyg för svensk skola. En tröst i sammanhanget är dock att alla kommuner och alla skolor inte är lika dåliga. Rapporten ”Behörighet till gymnasiet” visar att till exempel Falun tycks ha en god skolkultur – där klarar sig elever i kommunala och fristående skolor ungefär lika bra. Det betyder med stor sannolikhet att en god skolkultur kan göra stor skillnad. Det handlar om ledarskap och organisation och om att hur resurserna används ofta är viktigare än att få mer pengar. En kultur som innebär att man utgår ifrån den elevsammansättning som faktiskt finns och planerar sitt arbete utifrån dessa förutsättningar.
Slående är till exempel skillnaderna mellan Stockholm och Göteborg. Göteborg har 15 kommunala skolor där mer än 30 procent av eleverna saknar gymnasiebehörighet. Det kan jämföras med Stockholm, där endast är fyra kommunala skolor har mer än 30 procent av eleverna som saknar gymnasiebehörighet. Detta trots att 2 536 fler elever gick ut en kommunal grundskola i Stockholm våren 2022.
Med all önskvärd tydlighet ser vi även ett annat mönster utkristalliseras i rapporten: Friskolor är inte problemet.
Annika Westh har granskat och sammanställt Skolverkets statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2022. Den presenterades den 29 september 2022.
Dessa visar svart på vitt hur resultaten ser ut och var problemen finns. För att komma till rätta med dessa måste vi se sanningen i vitögat. Alldeles för många skolor och kommunala skolhuvudmän uppvisar resultat under all kritik. Dessa skolor riskerar att fungera som är utslagningsmaskiner, inte lärdomssäten.
Flera av landets större kommunala huvudmän har skolor där mer än varannan elev saknar behörighet till gymnasiet. Dessa utmaningar i skolans värld måste vi tillsammans lösa. Och då behöver vi också ha ett rimligt och lättillgängligt underlag.
Förhoppningsvis kan denna sammanställning leda till en konstruktiv debatt, inspirerad av goda exempel, om hur kunskapsutvecklingen kan vändas. Friskolorna medverkar gärna som en positiv kraft för att lyfta svensk skola.
-Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
Stockholm, den 14 november 2022
Att vara behörig till gymnasiet och därefter fullfölja en gymnasieutbildning är den viktigaste faktorn för att etablera sig i yrkeslivet och inte hamna i utanförskap.
Denna PM avser att mot den utgångspunkten:
- Gå igenom statistik för alla kommuner och identifiera skolor som representerar: låga resultat/behörighet till gymnasiet, höga resultat/behörighet – för både friskolor och kommunala skolor.
- Sammanställa vilka skolors elever som saknar betyg i flera ämnen
- Söka skolor som avviker från förväntningar gällande behörighet till gymnasiet
- Intervjua några skolledare för skolor som sticker ut gällande fullständig behörighet, gällande mycket låg behörighet, gällande hög behörighet trots utmanande underlag
- Göra en analys och reflektion över innehållet i en sammanfattning
Det är Skolverket som ansvarar för statistik – både insamling och sammanställning av densamma. Promemorian bygger på en genomgång av denna statistik. I olika tabeller återges det viktigaste av den samlade statistiken. Statistiken är svåröverskådlig och man kan med fog fråga sig om det finns något skäl till att Skolverket lägger omfattande statistik i en pott – utan att ge läsaren hjälp med att urskilja skolors huvudman utan att behöva gå igenom skola för skola. I denna PM görs ett försök att göra statistiken överskådlig och synliggöra mönster.
Utgångspunkten är: snittet i riket för procentandel över elever som inte var behöriga ligger i år på 15 procent och i siffror motsvarar det cirka 18 000 elever.
I promemorian återges ett antal intervjuer i syfte att levandegöra och ge en fördjupande bild av statistiken. Promemorian avslutas med några sammanfattande slutsatser och noteringar som utgår från statistiken.
Promemorian avslutas med några reflektioner.
-Annika Westh
Sävedalen den 2022-10-21