Internationell studie visar att lärare i Sverige inte avlastas med AI
Svenska lärare och rektorer har en allt mer positiv inställning till sitt yrke. Samtidigt halkar Sverige efter i implementeringen av AI i skolan och missar ett viktigt verktyg för att kunna stötta barn och elever i deras kunskapsinlärning samt för att avlasta en allt ökande administration. En AI-kommission för skolan skulle sannolikt ge mer tid till undervisning än alla regeringens utredningar samlat.
OECDs undersökning Talis 2024, den största internationella enkätundersökningen bland lärare och rektorer visar att svenska lärare trivs med sitt arbete, samtidigt som de har en mer positiv inställning till yrket än tidigare. Nöjdheten hos lärare som arbetar i skolor i glesbygden tenderar att vara lika nöjda som lärare i tätbebyggda områden. Andelen lärare som är nöjd med sitt arbete är även likvärdig vid jämförelser mellan fristående och kommunala skolor.
– Det är glädjande att lärare och rektorer i allt större utsträckning trivs med sitt yrke. En lärare och rektor som trivs med sitt arbete är grunden till att Sveriges barn och elever ska få en god utbildning, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör vid Almega Utbildning.
Oroande att användningen av AI i Sverige halkar efter
Bland de svenska lärarna och rektorerna uppger 31 % att de använt AI i sitt arbete, 5 procentenheter lägre än OECD-genomsnittet. Enligt rapporten Lärarledd digitalisering från Sveriges Lärare uppger hälften av lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning att de använt AI i undervisningen, men enbart 5 % har använt AI i hög utsträckning.
– Det är alarmerande att implementeringen av AI inom den svenska skolan går långsamt när det är ett verktyg för att kunna förbättra elevernas möjligheter att nå sina kunskapsmål. Sverige behöver en AI-kommission för skolan i syfte att vända på alla stenar som krävs för att lärare och rektorer ska få verktyg för att kunna ge eleverna den bästa möjliga utbildningen, säger Andreas Mörck.
Den vanligaste användningen av AI enligt Talis 2024 är för att generera lektionsplaner eller aktiviteter, effektiv inlärning och sammanfattning av ämnen samt justera svårighetsnivån på lektionsmaterialet utifrån elevers inlärningsbehov. Bristande kunskap om användning av AI och hur det kan användas som stöd i undervisning är den största anledningen till att lärare inte använder AI.
– Att kompetensutveckla lärare och rektorer i att använda AI vore en möjlighet att avlasta dem från det administrativa arbetet, vilket pekas ut som en av de faktorer som skapar mest stress inom yrket. Sverige måste bli bättre på att möta behovet av kompetensutveckling för lärare, fortsätter Andreas Mörck.
Risker när för många förändringar genomförs samtidigt
Utvecklingen för den svenska skolan går åt rätt håll. Synen på läraryrket i Sverige är bättre och allt fler uppger att de vill stanna kvar i yrket. 60 % av novislärare uppger att lärarutbildningen var deras förstahandsval, vilket är en ökning med 13 procentenheter sedan 2018. Fler lärare och rektorer anser även att läraryrket har en hög status i samhället.
– Vi ser positiva tecken för utvecklingen inom svensk skola, där lärares betydelsefullhet med rätta upplevs och att allt fler söker sig till lärarutbildningen. Samtidigt finns risker kopplat till de reformer som nu föreslås, historiskt sett har det slagit hårt mot skolan när många förändringar genomförts samtidigt. Svensk skola och dess elever mår bra av stabilitet och kontinuitet, inte reformer som slår sönder väl fungerande verksamheter, säger Andreas Mörck.