Stockholmsrapporten
Hur riskeras Stockholmsregionens attraktionskraft att påverkas om friskolor försvinner?
Svensk skola angår oss alla, och finns flera skäl till det. Vi har alla gått i skolan, känner någon som jobbar där eller någon som just nu är elev. Dessutom finansieras skolan av de skatter vi betalar. I ett bredare perspektiv är vi beroende av att skolan håller god kvalitet för att Sverige ska fortsatt vara en konkurrenskraftig nation.
Konkurrenskraften för vårt land påverkas också av hur attraktiv vår huvudstadsregion upplevs. Även om vi inte identifierar oss som stockholmare allihop så påverkas vi av det som sker och inte sker här. En attraktiv och innovativ huvudstad är viktig för hela landet.
Vill vi att Stockholmsregionen ska räknas bland andra europeiska huvudstadsregioner krävs inte bara internationella huvudkontor och att talanger söker sig hit. Det krävs också att staden och länet visar framåtanda och nyfikenhet. Det märks när en plats drivs framåt av en vilja att utvecklas snarare än att enbart bevara det som varit.
En stad och ett län med självförtroende släpper in och bejakar konkurrens inom de egna verksamheterna. Inte för att företagare och entreprenörer kräver det utan för att det är rätt gentemot de som ska använda tjänsterna. Den bejakar meritokratin och nytänkande, inte för att det blir enklare administration, men för att det pressat upp kvaliteten – både i de egna verksamheterna och i alternativen.
Stockholms län är ett av de län i Sverige med högst andel elever i fristående skolor. Följaktligen finns här också några av de kommuner som har störst andel elever i fristående skolor jämfört med andra kommuner i Sverige.
Andel elever i friskola grundskola per län läsår 2024/2025.
| Grundskola | Elever årskurs 1-9 | Andel |
|---|---|---|
| Stockholms län | 69 565 | 27% |
| Södermanlands län | 7 324 | 22% |
| Uppsala län | 6 980 | 16% |
| Västmanlands län | 4 798 | 16% |
| Gotlands län | 964 | 16% |
| Blekinge län | 2 540 | 16% |
| Västernorrlands län | 3 802 | 16% |
| Skåne län | 22 565 | 15% |
| Östergötlands län | 7 142 | 15% |
| Gävleborgs län | 4 061 | 14% |
| Västra Götalands län | 24 730 | 14% |
| Hallands län | 4 927 | 13% |
| Norrbottens län | 2 607 | 13% |
| Örebro län | 3 943 | 12% |
| Jämtlands län | 1 632 | 12% |
| Kronobergs län | 2 315 | 11% |
| Västerbottens län | 2 721 | 10% |
| Dalarnas län | 2 477 | 8% |
| Kalmar län | 1 886 | 8% |
| Värmlands län | 1 850 | 7% |
| Jönköpings län | 2 486 | 6% |
Andel elever i friskola gymnasium per län läsår 2024/2025
| Gymnasium | Elever 1-3 | Andel |
|---|---|---|
| Södermanlands län | 3 387 | 50% |
| Stockholms län | 41 943 | 48% |
| Skåne län | 18 008 | 35% |
| Västmanlands län | 3 258 | 33% |
| Västra Götalands län | 19 078 | 31% |
| Kronobergs län | 2 340 | 30% |
| Östergötlands län | 5 011 | 30% |
| Uppsala län | 3 972 | 30% |
| Värmlands län | 2 727 | 29% |
| Örebro län | 2 983 | 26% |
| Västernorrlands län | 2 227 | 26% |
| Gävleborgs län | 2 351 | 24% |
| Dalarnas län | 2 176 | 21% |
| Hallands län | 2 327 | 19% |
| Västerbottens län | 1 501 | 16% |
| Kalmar län | 1 315 | 15% |
| Gotlands län | 231 | 14% |
| Jämtlands län | 532 | 11% |
| Jönköpings län | 1 390 | 10% |
| Norrbottens län | 639 | 8% |
| Blekinge län | 392 | 7% |
Det är naturligt att fler friskoleetableringar skett i en storstadsregion som Stockholm. Elevunderlaget är större och den väl utbyggda kollektivtrafiken gör att det är enklare att välja en skola i en annan kommun.
Antal och andel elever i fristående grundskola läsår 24/25
| Kommun | Antal elever | Andel elever |
|---|---|---|
| Botkyrka | 1 604 | 16% |
| Danderyd | 880 | 20% |
| Ekerö | 398 | 11% |
| Haninge | 2 523 | 25% |
| Huddinge | 2 401 | 18% |
| Järfälla | 1 011 | 12% |
| Lidingö | 1 397 | 26% |
| Nacka | 4 941 | 35% |
| Norrtälje | 1 848 | 30% |
| Nykvarn | 0 | 0% |
| Nynäshamn | 190 | 7% |
| Salem | 545 | 27% |
| Sigtuna | 1 114 | 19% |
| Sollentuna | 2 743 | 28% |
| Solna | 3 201 | 51% |
| Stockholm | 26 226 | 27% |
| Sundbyberg | 2 341 | 43% |
| Södertälje | 3 024 | 28% |
| Tyresö | 1 152 | 19% |
| Täby | 4 767 | 46% |
| Upplands Väsby | 2 719 | 50% |
| Upplands-Bro | 754 | 19% |
| Vallentuna | 811 | 19% |
| Vaxholm | 20 | 2% |
| Värmdö | 1 255 | 26% |
| Österåker | 1 700 | 32% |
Antal och andel elever i fristående gymnasieskola läsår 24/25
| Kommun | Antal elever | Andel elever |
|---|---|---|
| Botkyrka | 174 | 6% |
| Danderyd | 1078 | 44% |
| Ekerö | 0 | 0% |
| Haninge | 200 | 7% |
| Huddinge | 485 | 16% |
| Järfälla | 325 | 25% |
| Lidingö | 260 | 21% |
| Nacka | 4310 | 59% |
| Norrtälje | 374 | 24% |
| Nykvarn | 244 | 100% |
| Nynäshamn | 0 | 0% |
| Salem | 0 | 0% |
| Sigtuna | 778 | 40% |
| Sollentuna | 984 | 30% |
| Solna | 1485 | 68% |
| Stockholm | 25155 | 58% |
| Sundbyberg | 638 | 70% |
| Södertälje | 1274 | 53% |
| Tyresö | 0 | 0% |
| Täby | 3346 | 70% |
| Upplands Väsby | 147 | 22% |
| Upplands-Bro | 0 | 0% |
| Vallentuna | 0 | 0% |
| Vaxholm | 0 | 0% |
| Värmdö | 215 | 13% |
| Österåker | 471 | 45% |
Stockholms län är ett av de län med högst andel elever i aktiebolagsdrivna skolor. Var fjärde elev går i en aktiebolagsdriven skola. I länet finns också den kommun, Stockholm stad, med flest antal elever i aktiebolagsdrivna skolor, 39 000 elever.
| Kommun/län | Elever i friskolor | Elever i AB-skolor | Elever, samtliga huvudmän |
|---|---|---|---|
| Stockholms län | 120 003 | 93 638 | 374 965 |
| Upplands Väsby | 3 181 | 2 816 | 6 669 |
| Vallentuna | 866 | 866 | 5 154 |
| Österåker | 2 373 | 2 373 | 6 930 |
| Värmdö | 1 631 | 985 | 7 121 |
| Järfälla | 1 404 | 1 404 | 11 011 |
| Ekerö | 441 | 0 | 4 224 |
| Huddinge | 3 010 | 2 541 | 17 851 |
| Botkyrka | 1 930 | 1 542 | 14 437 |
| Salem | 637 | 368 | 2 646 |
| Haninge | 3 066 | 2 762 | 14 255 |
| Tyresö | 1 216 | 1 216 | 7 145 |
| Upplands-Bro | 852 | 592 | 5 224 |
| Nykvarn | 244 | 244 | 1 958 |
| Täby | 8 354 | 8 343 | 16 072 |
| Danderyd | 2 376 | 893 | 7 238 |
| Sollentuna | 4 039 | 3 505 | 14 073 |
| Stockholm | 55 648 | 39 681 | 150 486 |
| Södertälje | 4 597 | 3 672 | 14 412 |
| Nacka | 9 670 | 9 286 | 22 812 |
| Sundbyberg | 3 025 | 1 392 | 6 847 |
| Solna | 4 931 | 4 580 | 9 204 |
| Lidingö | 1 782 | 1 482 | 7 227 |
| Vaxholm | 20 | 0 | 1 459 |
| Norrtälje | 2 436 | 1 774 | 8 327 |
| Sigtuna | 2 028 | 1 075 | 8 622 |
| Nynäshamn | 246 | 246 | 3 561 |
Som konstaterades tidigare leder införd offentlighetsprincip, vinstbegränsning samt skolpengsnorm sammantaget till högre kostnader eller lägre intäkter för de fristående skolorna. Effekten blir att färre fristående skolor startar och många riskerar att läggas ned. Det går att med större eller mindre precision uppskatta hur många skolor som skulle drabbas av respektive förslag – en översikt finns i tabellen nedan. Nedan presenteras också konsekvensen av Liberalernas förslag om att förbjuda aktiebolagsdrivna skolor.
| Förslag | Huvudsakligt innehåll | Bedömd effekt | Effekt för Stockholms län |
|---|---|---|---|
| Skolpengs-norm | En sänkning av friskolors skolpeng med 6 procent | Hälften av fristående skolor uppger att de skulle tvingas lägga ned. Drabbar alla driftsformer. | Ca 200* grund- och gymnasieskolor riskerar nedläggning. 60 000 barn och elever berörs. |
| Vinst-begränsning | Inte möjligt att söka statsbidrag om huvudmannen gör ”värdeöverföring”**. | Effekten är svårbedömd. Statsbidragen uppgår idag till ca 6 procent, konsekvenserna kan därför bli stora. | Alla 300 aktiebolagsdrivna skolor påverkas. |
| Offentlighets-princip | Ökad administration leder till ökade kostnader drygt 2000 kronor/elev och år | Svårt att bedöma vilken effekt förslaget får på nedläggningar. Resurser kommer behöva föras över från undervisning till administration. Mindre huvudmän kommer drabbas hårdare. | Svårbedömd effekt. |
| Samtliga tre förslag | 15 347 kronor per elev och år. 12,9 procent i förlorade intäkter och ökade kostnader. | Med rörelsemarginal på 3-4% är de tre förslagens samlade effekt att likställa med ett vinstförbud. | Över 400 grund- och gymnasieskolor riskerar nedläggning. 120 000 barn och elever berörs. |
| Förbud mot aktiebolag | Driftsformen aktiebolag ska fasas ut. | Risken är att huvuddelen lägger ned. | Över 300 grund- och gymnasieskolor riskerar läggas ned. 93 000 barn och elever berörs. |
*Skolpengsnormen drabbar alla fristående huvudmän, oavsett associationsform.
**Utredningen presenterar fler förslag men konsekvensbeskrivningen ovan gör avgränsningen vid statsbidrag.
Bedömningarna ovan ger enbart en indikation av de konsekvenser som följer av respektive förslag. Utöver konkreta och synliga effekter av att skolor tvingas stänga ned tillkommer en rad dynamiska effekter som är svårare att identifiera. Det rör sig bland om resurser som tvingas bort från undervisningen till administrationen.
Det svenska friskolesystemet och den tanke som systemet vilar på är unik. I Sverige är alla välkomna att söka sig till en fristående skola oavsett bakgrund och ekonomiska resurser. Det är förbjudet att ta ut avgift och läroplaner och skollagen är detsamma för kommunala och fristående skolor.
Mångfalden av alternativ och pedagogik gör att varje individ och familj har större chans att hitta det som passar just dem.
En huvudman får inte sortera elever som söker sig till skolan utan antar elever utifrån de urvalsregler som skollagen anger enligt ett förutbestämt och transparent system. Det är eleven som väljer skola och inte tvärtom. Valfriheten gäller alla.
Idag är andelen elever med utländsk bakgrund något högre i fristående grundskola och gymnasium jämfört med kommunen.
Antal och andel elever i fristående grundskola – Stockholms län läsår 24/25
| Typ av huvudman | Elever, årskurs 1-9 | Andel (%) flickor, årskurs 1-9 | Andel (%) elever med utländsk bakgrund, åk 1-9 | Andel (%) elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning, åk 1-9 |
| Samtliga | 259 767 | 48,7 | 31,7 | 72,4 |
| Kommunal | 187 345 | 48,1 | 30,1 | 71,2 |
| Enskild | 69 565 | 50,2 | 34,2 | 75,7 |
| Internationella skolor | 2 857 | 48,7 | 75,5 | 72,5 |
Antal och andel elever i fristående gymnasieskola – Stockholms län läsår 24/25
| Typ av huvudman | Antal elever | Andel kvinnor (%) | Andel med utländsk bakgrund (%) | Andel med högutbildade föräldrar (%) |
| Samtliga | 87 776 | 49,0 | 32,0 | 67,0 |
| Kommunal | 45 833 | 47,0 | 32,0 | 69,0 |
| Enskild | 41 943 | 50,0 | 33,0 | 65,0 |
Högre kvalitet än vad många tror
Svensk skola är bättre än sitt rykte och den bild som framställs i debatten. Internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers resultat har utvecklats positivt. Inte minst presterar svenska elever i internationell topp när det gäller matematik och naturkunskap enligt den senaste TIMSS-undersökningen.
De fristående skolorna står för en betydande del av den positiva kraften. Kontrasten gentemot mediebilden kunde inte vara skarpare. Elever i fristående skolor presterar bättre än elever i kommunala skolor i kunskapsmätningen PISA 2022, även efter att man justerat för elevers bakgrund. Det är också fler elever i fristående grundskola som når målen i alla ämnen jämfört med elever som går i kommunala grundskolor. På samma sätt är andelen elever som når gymnasiebehörighet högre i fristående skolor än i kommunala.
Andel (%) som slutfört med examen (gymnasiet)
| Typ av huvudman | Totalt antal | Inom 3 år |
| Samtliga | 26 958 | 73,0 |
| Kommunal | 14 330 | 72,5 |
| Region | 75 | 58,7 |
| Enskild | 12 553 | 73,6 |
All politik utgår från det lokala, för att parafrasera en väletablerad sanning. Och det gäller även de reformer regeringen föreslår på skolområdet. Problembilden som målas upp är att det finns stora, ansiktslösa koncerner som utarmar svensk skola och som inte bidrar med tillräckligt god kvalitet. Regeringens lösning är att på olika sätt begränsa och kringskära landets friskolor med en särskild udd riktad mot aktiebolagsdrivna skolor.
Effekterna av regeringens förslag kommer att bli påtagligt kännbara lokalt. En skola i en koncern kan framstå som en siffra i regeringens underlag men för de elever som går på den aktuella skolan är det något helt annat. För eleverna är det en plats dit de går varje dag för att lära sig nya saker, utmanas och utvecklas. På samma sätt är skolan en arbetsplats för de lärare som arbetar där, en plats dit de går med lätta steg vissa dagar och tyngre andra dagar – precis som vilken annan arbetsplats som helst. En gissning är att deras tankar i det dagliga upptas av annat än att de arbetar på en koncern.
Ytterligare en annan vågad gissning är få elever skulle applådera om deras skola tvingades lägga ned. Inte för att de brinner för stora koncerner utan för att skolan där de spenderar sina dagar är just deras.
Till detta ska läggas att det inte enbart är stora friskolekoncerner som drabbas av de förslag regeringen ser ut att gå fram med. Tvärtom kommer många av förslagen vara ännu svårare för en mindre aktör att leva upp till.
Den samlade bilden av den föreslagna skolpolitiken är att en storstadsregion som Stockholm kommer att påverkas mycket negativt. Bra verksamheter som håller god kvalitet kommer riskera att försvinna. Det kommer leda till oro inte bara hos elever och föräldrar utan även för den kommunala organisationen och folkvalda som står kvar med ansvaret att ordna skolplats åt alla elever.
I ett längre perspektiv riskerar förslagen att påverka Stockholmsregionens attraktionskraft negativt. Det vore att flytta Sveriges viktigaste region ett par steg i fel riktning.