Almega Utbildning: Reglering av lärartid riskerar att slå mot elever

Almega Utbildning är kritisk till regeringens beslut om att reglera lärares undervisningstid. Beslutet riskerar att förvärra lärarbristen, tränga undan viktiga resurser och leda till att fler elever undervisas av obehörig personal.

Almega Utbildning, som företräder cirka 800 fristående förskolor och skolor över hela landet, har lämnat sitt yttrande till Utbildningsdepartementet. Förbundet menar att regeringens förslag är ett långtgående ingrepp i den svenska modellen och riskerar att försämra elevernas tillgång till undervisning av hög kvalitet.

– Vi delar ambitionen att lärare ska ha goda förutsättningar. Men beslutet riskerar att leda till motsatsen av det regeringen vill uppnå. Med tanke på den lärarbrist som råder är det stor risk att elever kommer att få färre undervisningstimmar med behöriga lärare. Det riskerar att göra lärarbristen mer kännbar i klassrummen, säger Marie Pilfalk, ordförande för Almega Utbildning och grundare av Broholmskolan.

Hon fortsätter:

– Vi tycker att staten börjar i fel ände, vi borde först ha säkrat kompetensförsörjningen innan vi sätter ett undervisningstak där konsekvensen blir att det inte kommer att finnas tillräckligt med utbildade lärare. 

Almega Utbildning har tidigare framfört att förbundet är berett att teckna kollektivavtal som är väl förankrade i en trepartsöverenskommelse mellan arbetsgivare, arbetstagare och regeringen. Trots detta väljer regeringen att lägga ett ensidigt beslut som enligt förbundet hotar befintliga kollektivavtal och försvårar framtida avtalslösningar.

Beslutet innebär att staten genom förordning går in och reglerar arbetstidens närmare innehåll i en enskild sektor. Det är ett tydligt avsteg från den ordning som normalt gäller på svensk arbetsmarknad, där villkor om arbetstid hanteras av parterna.

Risk för fler obehöriga lärare och sämre stöd till elever

Almega Utbildning framhåller att det redan i dag råder en betydande brist på legitimerade och behöriga lärare i stora delar av landet. Endast omkring 73 procent av lärarna i grundskolan är legitimerade och behöriga för den undervisning de bedriver. Samtidigt bedömer Skolverket att det även framöver kommer att saknas tusentals behöriga lärare.

I flera skolformer skulle förslaget innebära att många lärare undervisar mellan 10 och 20 procent mindre än i dag. Varje undervisningstimme som tas bort från en behörig lärares tjänst måste ersättas av någon annan.

Om behöriga lärare inte finns att rekrytera kommer undervisningen i stället att behöva bemannas av obehörig personal eller organiseras i större undervisningsgrupper. Det riskerar särskilt att drabba elever i behov av särskilt stöd, extra undervisning eller andra riktade insatser.

– På många håll kommer valet inte att stå mellan en lärare med hög arbetsbelastning och en nyrekryterad behörig lärare. Valet kommer att stå mellan en behörig lärare och ingen behörig lärare alls, säger Marie Pilfalk.

Almega Utbildning efterlyser därför svar från regeringen på hur kvaliteten för den enskilda eleven stärks om reformen leder till att fler elever undervisas av lärare som saknar lärarutbildning och lärarlegitimation.

Underfinansierat förslag riskerar att tränga undan viktiga resurser

Regleringen framstår enligt Almega Utbildning som tydligt underfinansierat. Om undervisningstiden minskar samtidigt som eleverna ska erbjudas samma undervisningsvolym krävs omfattande nyrekryteringar – samtidigt som även tillkommande personal omfattas av de beslutade taken.

Risken är därför att reformen i praktiken finansieras genom omprioriteringar i verksamheten, större elevgrupper eller minskade resurser till elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och andra insatser som är avgörande för elevernas möjligheter att lyckas i skolan.

Risk för likriktning och minskat lokalt ansvar

Almega Utbildning varnar också för att beslutet driver fram en långtgående likriktning av svensk skola. När professionella och verksamhetsnära avvägningar ersätts av statlig detaljstyrning begränsas skolornas möjlighet att organisera arbetet utifrån sina faktiska förutsättningar, elevgruppers behov och pedagogiska inriktning.

Konsekvensen blir inte ökad kvalitet, utan minskat handlingsutrymme. Den mångfald av arbetssätt och pedagogiska lösningar som i dag bidrar till att utveckla svensk skola riskerar att trängas undan.