Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning i skolan

Almega Utbildning (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade promemoria och vill framföra följande.

Almega Utbildning är en arbetsgivar- och branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Förbundet har cirka 820 medlemmar. Förbundets medlemmar är bundna av kollektivavtal och är verksamma över hela landet. Fristående förskolor och skolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. I dag väljer drygt 420 000 elever och cirka 50 000 medarbetare fristående skolverksamheter.

Almega Utbildning avstyrker utredningens förslag om:

Almega Utbildning tillstyrker utredningens förslag om:

Enligt Almega Utbildning behövs en ny och hållbar finansiering av svensk skola. Svensk skola är unik och valet av skola är inte beroende av tjockleken på föräldrarnas plånböcker utan en möjlighet för alla elever att välja den utbildning som passar just dem.

Förbundet anser att det är av största vikt att stå fast vid en skola för alla som är finansierad av det gemensamma. Där skulle en ny finansiering kunna utgå från statligt fastställda riktlinjer eller principer. Förbundet kan tyvärr konstatera det förslag som läggs fram i betänkandet är otillräckligt och inte kan tillstyrkas i sin nuvarande form.

Det nya finansieringssystemet bör ha principer och ramverk som regleras på nationell nivå, men med en finansiering som utgår från lokala förhållanden och elevernas faktiska behov. Ett ramverk som säkerställer att eleverna oavsett stad eller landsbygd eller socioekonomisk bakgrund får den ersättning som krävs för att nå målen i skolan. Ett ramverk som tar sin utgångspunkt i att elever får en likvärdig finansiering oavsett om eleven väljer en fristående eller en kommunal skola.

Almega Utbildning kan dessvärre konstatera att de förslag utredningen lägger är otillräckliga för att åstadkomma en väl fungerande finansiering av skolan. De grundar sig på en slags genomsnittskostnad för de resurser som de olika kommunerna väljer att satsa på utbildning, men som inte tar tillräckliga hänsyn till lokala förhållanden eller vilket resultat som uppnås av de olika kommunerna.

Förbundet kan konstatera att det är allt för stora skillnader mellan kommuners ekonomiska ambition gällande skolan. Men en statlig genomsnittsnorm bidrar inte till att lösa problemen, så länge den inte har någon koppling alls till utfallet av resurstilldelningen. Förbundet anser dock att det är helt orimligt att det kan skilja så mycket som upp till 70 000 kr på kostnaden per elev i olika kommuner. De skilda ambitionsnivåerna märks inte minst i dagens finansiering av resursskolor där skillnaderna mellan kommuners finansiering också kan skilja stort både genom beviljandet av tilläggsbelopp för eleverna respektive strukturbelopp för formen resursskola. Förbundet ställer sig därför positiv till att det tas fram riktvärden som också anger väsentliga utgångspunkter för resurstilldelning för skolan, som är frivilliga för kommunerna att använda sig av men som skulle kunna ha en normerande effekt gällande skolans finansiering och samtidigt begränsa att en kommun kraftigt underfinansierar sin skolverksamhet.

Förbundet vänder sig mycket bestämt mot det föreslagna avdraget om 6 procent till fristående skolor. Vi kan konstatera att fristående skolor redan idag får betydligt mindre resurser till sina elever än de som valt en kommunal skola. Enligt våra beräkningar uppgår underfinansieringen till drygt 10 000 kr per elev och år, utan att någon rimlig förklaring finns för den lägre ersättningen (Friskolornas riksförbund 2023). Ett eventuellt genomförande av förslaget om ett avdrag på ytterligare 6 procent kommer enligt en undersökning som Sweco har gjort på förbundets uppdrag rendera i att 50 procent av de fristående skolorna kan tvingas lägga ner.

Det så kallade utbudsansvaret är svårt att värdera, men det måste framför allt utgå från de faktiska kostnader som uppstår för att tillgängliggöra en skolplats. Förbundet anser även att det ska prövas om fristående skolor kan vara med och ta ett utbudsansvar, eventuellt genom ett motsvarande system som garantiplatserna på förskoleområdet.

Förbundet är oroat över den stora mängd förslag som läggs under mandatperioden, vilka kommer att belasta skolväsendet i omställningsfasen samt innebära stora ekonomiska konsekvenser för alla skolhuvudmän, då förslagen inte kan anses fullt finansierade. För fristående skolor specifikt riskerar förslagen att både öka kostnaderna och minska intäkterna, ex. förslagen om införande av offentlighetsprincip, förbud mot värdeöverföring när statsbidrag tas emot samt förslaget om utbudsavdrag i denna utredning. Vi kan inte se att det gjorts någon sammantagen analys från departementets sida av hur förslagen kommer att drabba vare sig fristående skolor eller skolväsendet i stort, om alla förslag genomförs.

De olika förslagen på skolområdet innehåller också en detaljstyrning av verksamheten som oroar oss och som riskerar att begränsa innovation och minska utrymmet för mångfald och pedagogiska satsningar. Det är värt att notera även när det gäller förslagen i denna utredning, exempelvis möjligheten att villkora satsningar i bidraget.

Sammantaget är förbundet djupt bekymrat över att förslagen i betänkandet riskerar att på ett dramatiskt sätt äventyra valfriheten för de många elever och deras föräldrar som valt en fristående skola för utbildningen.