”Mohamssons påstående om glädjebetyg saknar grund”
I en intervju med Aftonbladet den 14 februari uppger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister, att friskolor ”erbjuder glädjebetyg”. Men hur är det egentligen med de så kallade glädjebetygen?
I slutet av december publicerade Almega Utbildning en faktagenomgång med fokus på betygsavvikelser i kommunala och fristående skolor. Faktagenomgången baseras på provbetyg och slutbetyg i grundskolans årskurs 9 från läsåret 2016/17 till och med 2024/25. Datan som ligger till grund för faktagenomgången är hämtad från Skolverkets betygsdatabas.
Det är inte första gången som Mohamsson hävdar att friskolor skulle erbjuda glädjebetyg, uttrycket har använts flitigt de senaste månaderna. Men påståendet saknar grund, vilket tydligt framgår av rapporten.
Skolverkets statistik visar att det oftare är kommunala skolor som sätter högre slutbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven än fristående skolor, i samtligt ämnen. Även i de ämnen som inte har nationella prov är fristående skolor mer återhållsamma i sin betygssättning.
Faktum är att fristående skolor varje läsår sedan 2016/17, fram till den senaste statistiken 2024/25, har haft en lägre andel elever som fått ett högre slutbetyg än betyget i nationella prov än kommunala skolor. I rapporten framgår dessutom att fristående skolors betygssättning inte avviker från det som är statistiskt förväntat.
Det är hög tid att Mohamsson använder korrekt fakta i sina uttalanden, inte minst när utspelen berör utbildningen för nära 420 000 barn och elever i Sverige.
Andreas Mörck,
Förbundsdirektör, Almega Utbildning
Hur är det egentligen med ”glädjebetygen”?
- Friskolor har varje läsår sedan 2016/17, i jämförelse med kommunala skolor, haft en lägre andel elever som fått ett högre slutbetyg än vad de fått i betyg på det nationella provet i samma ämne. Friskolor har också haft en lägre nettoavvikelse (andel högre satta betyg minus andelen lägre satta betyg).
- När man jämför genomsnittliga betygspoäng (GBP) för praktisk-estetiska ämnen som saknar nationella prov med GNP för ämnen som har nationella prov är skillnaderna större i kommunala skolor än i friskolor.
- Skolinspektionens kvalitetsgranskningar visar att friskolor oftare får det högsta omdömet i kategorin Bedömning och betygssättning. Under 2023 och 2024 granskades 620 skolenheter. 53 procent av friskolorna fick omdömet ”kvalitet i hög utsträckning” – jämfört med 39 procent av de kommunala skolorna.