”Ministern arbetar in mantrat”
My Rohwedder möter utbildningsminister Simona Mohamsson i Aftonbladets poddserie My och makten. När samtalet kommer in på skolpolitik upprepas ett numera välkänt mantra: ”Precis som vi ska ha ordning i våra klassrum ska vi ha ordning och reda i vårt skolsystem. Och det är konstigt att vi har aktörer som, enligt mig, gång på gång inte är seriösa och som inte sätter barnens kunskap i främsta rummet.”
Vilka oseriösa aktörer avses? Vilken kunskap sätts inte i första rummet menar ministern?
Det är tydligt att ordet ”aktörer” syftar på skolor som drivs som aktiebolag. I sitt resonemang säger Mohamsson också att vinst inte är förenligt med lojalitet och med att sätta barnen och deras kunskap i främsta rummet.
Landet hade 133 skolor år 2025 där mer än 30 procent av eleverna inte var behöriga till gymnasiet. 112 av dessa skolor hade kommunal huvudman. Att elever inte blir behöriga är ett stort problem i dag, eftersom en gymnasieexamen i praktiken är ett krav för att få ett jobb. Sverige har inte råd med den utslagningen.
Stockholm hade 56 skolor som nådde 100 procent behörighet till gymnasiet. 42 av dem var friskolor och 14 var kommunala. Göteborg hade 22 skolor i samma kategori. 18 av dem var friskolor och 4 var kommunala.
Mohamsson påstår också att friskolor inte ger alla samma möjligheter, med särskilt fokus på elever med invandrarbakgrund.
Det finns inget naturgivet samband mellan utländsk bakgrund och låga resultat. Det visar flera koncernskolor som ligger i så kallade utsatta områden. De skolorna arbetar dessutom på det sätt som utbildningsministern vill införa i kommunala skolor: ordning, studiero, mobilförbud och läxläsning.
Ändå är det de skolorna som ministern motarbetar. Logiken är svår att följa.
Friskolor är inte fläckfria. Skolinspektionen gav skolor med enskild huvudman 207 vitesförelägganden mellan 2011 och 2024. Skolor med kommunal huvudman fick 460 under samma period. Problem uppstår där människor finns och verkar, men de stora problemen finns i dag i de kommunala skolorna.
Att upprepa att skolor inte bryr sig om ”kunskap” och samtidigt syfta på friskolor är ett uttryck för bristande respekt för lärares integritet och erfarenhet.
Bilden av en skola i förfall stämmer inte överlag. Den senaste PISA-mätningen placerar Sveriges femtonåringar på elfte plats i världen. Eleverna hamnar på tredje plats i världen om man undantar utrikesfödda elever. Friskolor sticker ut positivt. Det är inte en skola i förfall. Att sprida en bild av att det är så är en osanning.
Friskolor borde i stället lyftas som goda exempel.
Maria Källsson,
Kommunikationschef, Almega Utbildning