Sent besked om statsbidrag skapar problem för skolor
Riktade statsbidrag är en viktig del av finansieringen för både kommunala och fristående skolor. Men eftersom skolorna inte vet i förväg om de får bidraget, är det svårt att planera verksamheten. I år kom beskedet för statsbidraget riktat mot personalförstärkning mitt i sommaren, trots att bidraget ska finansiera verksamhet under hela kalenderåret.
Statsbidraget för personalförstärkning används för att stärka elevhälsan och anställa speciallärare, lärarassistenter och annan personal som kan avlasta lärarna. Målet är att ge eleverna bättre stöd och skapa större trygghet och studiero i skolan.
I år kom beskedet om statsbidraget först i juli, trots att bidraget ska finansiera verksamhet under hela året. Det sena beskedet har gjort det svårt för många skolhuvudmän att planera bemanning och budget för verksamhetsåret. I år har fler skolhuvudmän än föregående år ansökt om bidraget, samtidigt som regeringen har minskat anslaget från drygt 1,7 miljarder kronor till 1,5 miljarder kronor.
– Bidraget ska täcka kostnader för hela året, men beskedet huruvida huvudmannen tilldelats bidrag kom först i juli. Samtidigt har fler huvudmän sökt bidraget än föregående år, medan den totala summan pengar har minskat. Det gör att många skolor har kostnader som de nu saknar finansiering för. För mindre skolor med små ekonomiska marginaler blir situationen extra svår, säger Christoffer Hökmark, skolpolitisk expert för Almega Utbildning.
Statsbidragen står för ungefär sex procent av de fristående skolornas totala finansiering.
– Det här blir särskilt kännbart för mindre huvudmän. De har ofta små ekonomiska marginaler och begränsade möjligheter att täcka upp när bidragen blir lägre än väntat. När finansieringen minskar kan skolorna tvingas avstå från planerade satsningar som i förlängningen drabbar eleverna, säger Christoffer Hökmark.
Kombinationen av fler sökande och mindre pengar har gjort att många skolhuvudmän fått betydligt mindre bidrag än de räknat med.
– Det handlar om viktiga insatser för elever och lärare under året. Därför behövs bättre framförhållning än vad som givits i år. När anslaget minskas med nästan 190 miljoner kronor påverkar det både elevers stöd och deras studiemiljö, avslutar Christoffer Hökmark.