
Skolpengen i Sundsvall
- Inledning
- Viktiga slutsatser
Kapitel

Skoldebatten i Sundsvalls kommun har under de senaste åren präglats av
starka känslor, ideologiska motsättningar och ett växande behov av att
förstå hur resurser fördelas inom utbildningssystemet.
Denna kortrapport syftar till att bidra med sådan förståelse – genom att
tydliggöra faktaunderlaget på ett antal punkter rörande skolans finansiering
och med särskilt avseende på Sundsvall som skolkommun.
- Skolpengen till friskolor i Sundsvall understiger den
kommunala skolans kostnader samma år (2024):
ca 22 000 kronor (eller 17 %) per elev i grundskolan och ca
26 500 kronor (eller 18 %) kronor per elev i
gymnasieskolan. Justering har gjorts för sådant som är
jämförelsestörande, exempelvis socioekonomi,
statsbidragen, årskurs- och programmix med mera. - Den kommunala skolan i Sundsvall redovisar ett underskott
2024, vilket förklaras av faktiska kostnadsökningar (dyrare
måltidspriser, ökade lokalkostnader med mera).
Underskottet kan inte sättas i relation till elevtapp till
friskolor. Elevtalsavvikelsen mot budget är ytterst marginell. - Kommuner med strukturellt liknande förutsättningar som
Sundsvall att driva grundskola tenderar just att ha något
högre kostnad än statistiskt förväntat. I denna grupp finns
kommuner med låg andel friskolor och sådana med hög
andel. Det är alltså strukturella faktorer, snarare än
närvaron av friskolor, som driver kostnaderna för
hemkommunen i dessa fall. - Sundsvalls programpeng (strukturersättning inkluderat) på
gymnasiet är låg, både i jämförelse med Skolverkets
riksprislista och i jämförelse med andra kommuner med
liknande strukturella förutsättningar att driva
gymnasieskola. - Historiskt korrelerar Sundsvalls ökande etableringsgrad av
fristående grundskolor med sjunkande (relativt jämförbara
kommuner) kostnad för hemkommunen över tid. - Sundsvall har under perioden 2019–2023 lämnat extra
skolpeng till friskolor på motsvarande 1,9 % (grundskola)
och 2,0 % (gymnasieskolan) av den kommunala skolans
kostnader. Detta beror, i likhet med 2024, på
underbudgetering och faktiska kostnadsökningar. Fram till
och med 2022 berodde det också på att skolpengen
beräknades på kostnadsnivån två år tidigare och inte på
kommande års budget.