Färre barn kräver större flexibilitet i skolsystemet 

I Dagens Samhälle rapporterades det under föregående vecka att kommunernas lokalkostnader per elev har ökat kraftigt mellan 2022 och 2025. I genomsnitt handlar det om en kostnadsökning på 24 procent. 

I kölvattnet av de demografiska förändringarna följer svåra kommunala beslut. Att lägga ned en skola eller göra andra förändringar som krävs är tufft som kommunpolitiker. Det ska man ha stor respekt för. Besluten är impopulära och känslorna kan många gånger vara starka. All respekt till de lokala förtroendevalda som har modet att fatta den typen av beslut. 

Bild: Dagens Samhälle

Fasta kostnader är ett intressant och viktigt begrepp. När Skolpengnormsutredningen lade fram sitt delbetänkande och föreslog ett avdrag om 6 procent för fristående huvudmän var fasta kostnader ett bärande argument. Eftersom kommunala skolor har ett ansvar att ge alla elever en skolplats behöver man ha en viss överkapacitet. Överkapaciteten är förknippad med kostnader vilket enligt utredningen påverkar kostnaden per elev, något förenklat.

Bild: Dagens Samhälle

Och just förändringar i demografin, när elevantalet minskar, gör att kostnaden per elev ökar eftersom de fasta kostnaderna antogs vara svårare att anpassa, som nämndes ovan. En invändning mot utredningens betänkande var att man inte tog hänsyn till lokala variationer och hur det påverkar deras kostnader samt i vilken omfattning anpassningar faktiskt görs. Dagens Samhälles artikel ger en bild av det.

Kommuner med störst procentuell ökning i lokalkostnader (bild ovan) och de men lägst (bild under).  

Bild: Dagens Samhälle

I Hylte kommun har ett minskande elevunderlag bidragit till beslutet att lägga ned en skola som tidigare var tänkt att ersättas med en nybyggd. Danderyd kommun har sett över skolstrukturen och minskat antalet parallellklasser. I Ekerö har stora investeringar i nya skolor genomförts samtidigt som elevutvecklingen blivit svagare än väntat. Lidköping kommun föreslår att fyra grundskolor ska läggas ned inför hösten 2027. Nästan var tredje plats i kommunens grundskolor står tom. 

Behovet av anpassning gäller inte bara kommunala skolor. Fristående huvudmän påverkas när elevunderlaget förändras, och även det bortsåg Skolpengnormsutredningen från. Görs antagandet att variationer i elevantalet enbart är en utmaning för kommunala skolor leder det till fel slutsats och att de kommunala skolornas kostnader för utbudsansvaret överdrivs.

Lärdomarna av den här bilden är flera. En är att fasta kostnader inte ska tas som givna utan i många fall kan anpassas, på vissa håll i större omfattning än andra. Det är en av anledningarna till att det inte går att säga något generellt om vad ett ”utbudsansvar” kostar för kommunerna och därmed vilket eventuellt avdrag fristående huvudmäns skolpeng skulle reduceras med. En annan lärdom är att variationer i elevunderlag är något alla skolhuvudmän behöver förhålla sig till. För att framgångsrikt möta dem bör kommunerna se de fristående huvudmännen som samarbetspartners som kan möta förändringen tillsammans med kommunen, snarare än konkurrenter. 

Christoffer Hökmark,
Skolpolitisk expert