”Mohamsson genar i skoldebatten”

Friskolors bidrag till svensk skola är positivt. Och eftersom bidraget är positivt blir det svårare för Mohamsson att vara konkret när hon målar upp sina negativa bilder. Kritiken blir svepande och de exempel som tas upp ligger ofta långt tillbaka i tiden. Tanken, får man förmoda, är att förmedla en känsla av att allt inte står rätt till när det gäller friskolorna. 

På en presskonferens nyligen tog Simona Mohamsson avstamp i det Liberalerna valt att kalla en ”helrenovering av friskolesystemet”. Det är nödvändigt, motiverade ministern, bland annat för att komma till rätta med de skolor som har stora problem med glädjebetyg. Det är som att var och en som lyssnar på ministern bara ska acceptera den bilden hon målar upp – att det är bland friskolorna betygsinflationen grasserar. Det är så självklart att det inte krävs någon fördjupning eller förklaring. 

Bilden stämmer dock inte utifrån Skolverkets statistik och ministern behöver få motfrågor om varför hon återupprepar den här skeva bilden. 

Skolverkets betygsdata, där exempelvis resultat på nationella prov jämförs med slutbetyg i årskurs 9, har sammanställts av Almega Utbildning och visar att kommunala skolor oftare sätter högre slutbetyg än vad provresultaten motiverar i alla ämnen. Rapporten visar också att fristående skolor är mer återhållsamma i sin betygssättning, även i ämnen utan nationella prov, och att mönstret har gällt sedan 2016/17. När man dessutom tar hänsyn till elevsammansättning ligger friskolornas betygssättning i linje med vad som är statistiskt förväntat. Det finns med andra ord inte belägg för att glädjebetyg är ett friskoleproblem, tvärt om. 

Svensk skola gynnas inte av att felaktiga fakta återupprepas av politiker för deras egen bekvämlighets skull. 

Christoffer Hökmark,
Skolpolitisk expert, Almega Utbildning