Pisa beskriver en del av helheten
PISA har sedan något decennium tillbaka en särskild plats i skoldebatten och i det svenska folkets medvetande. Upprinnelsen är den massiva mediala uppmärksamheten som kunskapsmätningen genererat i omgångar. Förändringar i svenska elevers resultat har laddats med tolkningar från en rad olika perspektiv; de som anser att förändringar har tagit för lång tid, de som anser att de gått i fel riktning och av de som anser att rätt förändringar inte ens är påbörjade.
Men PISA är inte att betrakta som en fullständig lägesbild av svensk skola. Verkligheten är mer komplex än så. Det mätningen kan ge är indikationer på trender och värdefulla jämförelser. Mätningen kan också leda till större insikter och leda till fler analyser av hur svensk utbildning fungerar.
Under regeringens pressträff 2/2 visade kulturministern PISA-diagrammet nedan. Det är ett, till synes, enkelt förklarat diagram med en sjunkande trend och budskapet var just detta; att svensk skola stadigt försämrats. I rättvisans namn finns det bättre tillfällen än presskonferenser att fördjupa sig i upp- och nedgångar i PISA-resultaten och vad de eventuellt beror på. Samtidigt rymmer diagrammet långt mer än vad som kommunicerades och det är värt att påpeka.
Det mesta av rapporteringen av PISA 2022 utgick från att ett kunskapstapp hade skett och att återhämtningen från raset 2012 var bruten. Återkommande beskrivningar var hur covid påverkat resultaten samt att svensk skola stod inför en kunskapskollaps. En analys gjord av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren visar att det finns fog för beskrivningen men att det också finns fler nyanser.
Covid påverkade utan tvekan resultaten, men påverkan var global och drabbade alla länder i mer eller mindre omfattning. Heller Sahlgren visar att Sverige relativt andra länder hade en bättre position 2022 än 2012 trots att vi tappade i absoluta termer. Han visar också att resultatet för elever med svensk bakgrund är relativt sett på ungefär samma nivå som tidigt 2000-tal. Faktum är att en femtedel av fallet mellan PISA 2018 och 2022 kan förklaras av en förändrad elevsammansättning till följd av invandringen. Jämförs elever med svensk bakgrund med andra länders motsvarande kategori placerar sig Sverige i topp fem.
Våra svenska elever är i topp i OECD men har samtidigt en hel del utmaningar. Det betyder att vi behöver flera lösningar som passar olika elevgrupper. Kort sagt: att montera ned den så kallade “marknadsskolan” är inte någon lösning. Elever i aktiebolagsdrivna skolor presterar bättre i PISA än elever i kommunala skolor.
För att komplettera bilden från PISA kan man också titta på TIMSS. TIMSS 2023 ger i stort sett samma resultat som PISA 2022: svenska elever presterar bra, och elever med svensk bakgrund ligger i internationell topp, jämförbart med Sydkorea.
Svensk skola är komplex eftersom den rymmer så många elever och lärare. Det vore enklare att beskriva helheten om allt såg likadant ut men då går värdet av alla alternativ förlorat och färre elever får en skolgång som passa just dem. Det finns tillfällen då enstaka grafer kan fånga utvecklingen tillräckligt väl men då får vi inte glömma den komplexa bilden bakom.
Christoffer Hökmark,
Skolpolitisk expert, Almega Utbildning
Elever i friskolor presterar bättre även i PISA
I PISA 2022 försämrades resultaten i Sverige, som i de flesta andra länder, sannolikhet på grund av pandemin. I genomsnitt föll kunskapsnivåerna tillbaka till nivåerna i 2012 års undersökning. Bland elever med svensk bakgrund föll resultaten endast tillbaka till samma nivåer som i 2015 års undersökning.
När resultaten i PISA 2022 föll användes friskolorna – framför allt de vinstdrivande – sedan återigen som en förklaring, även bland regeringsföreträdare.
I PISA 2015 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan fristående och kommunala skolor, efter att man justerade för elevers bakgrund. Icke-vinstdrivande och vinstdrivande friskolor presterade också på samma nivå. I PISA 2018 presterade i stället friskolor i snitt cirka 10 poäng bättre när man tar hänsyn till elevernas bakgrund. Resultaten i friskolorna sjönk exempelvis knappt alls mellan 2018 och 2022.