”Schablonavdrag på skolpengen är en nedskärning, inte en lösning”

Vi startade den här bloggen för att göra faktanedslag när skoldebatten tappar förankring i verkligheten och när konsekvenser lämnas obesvarade. Det här är ett sådant exempel. 

Ygeman menar att skolpengen i dag innehåller kommunala kostnader som följer med även när eleven går i friskola, trots att friskolan inte har samma kostnader. Det kan finnas delar i systemet som behöver ses över. Men ett avdrag på 8 till 11 procent kräver mer än ett påstående. Det kräver en redovisad beräkning: vilka kostnader avses, hur stora är de och hur ser variationen ut mellan kommuner.  

Om vi samtidigt tar i beaktande att den genomsnittliga rörelsemarginalen för friskolor som drivs i aktiebolagsform, vilket rör sig om 80 procent av Sveriges fristående skolor, är 3,4 procent blir det tydligt att ett schablonavdrag på mellan 8 och 11 procent skulle få stora konsekvenser. I Almega Utbildnings yttrande över betänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning i skolan (SOU 2025:72) påtalade förbundet att utredningens föreslagna schablonavdrag på 6 procent skulle innebära att varannan av förbundets medlemmar inte skulle kunna fortsätta driva verksamheten vidare.

Ett schablonavdrag träffar alla fristående skolor, även de som fungerar väl. I praktiken minskar utrymmet för lärare och elevstöd. Att kommuner dessutom ska kunna göra extra avdrag vid synnerliga skäl gör finansieringen svårare att planera och ökar risken för lokala skillnader. 

Dessutom är bilden av överkompensation inte verklighetsförankrad. Faktum är att friskolorna är underkompenserade. I en rapport har Mikaela Valtersson detaljstuderat hur beräkningen av skolpengen görs i 32 kommuner. Av rapporten framgår att fristående skolor i snitt fick 17 000 kronor mindre per elev jämfört med kommunala skolors budgeterade kostnader per elev. När hänsyn tas till socioekonomiska skillnader kvarstår fortfarande en skillnad på 11 000 kronor.  

Vill man ändra skolpengen finns en seriös väg. Den börjar med transparens, jämförbara beräkningar och tydliga definitioner. Den fortsätter med skarpa kvalitetskrav och tillsyn som stänger skolor som inte håller måttet. Det träffar oseriösa aktörer. En schablon gör det inte. TT rapporterade i Aftonbladet den 10 februari 2026 att Socialdemokraterna vill införa ett schablonavdrag på 8 till 11 procent på skolpengen till fristående skolor. Kommuner ska dessutom kunna göra ytterligare avdrag om det finns synnerliga skäl. Anders Ygeman motiverar förslaget med att friskolor överkompenseras och får ersättning för tjänster som inga friskolor utför. TT skriver också att partiet vill att skolpengen ska fördelas per skola, inte per huvudman.