Fakta före föreställningar om lärarbehörighet
I en ledartext i Aftonbladet antas att andelen behöriga lärare i friskolor minskat. Det stämmer inte. Skolverkets senaste statistik för gymnasiet är tydlig: lärarbehörigheten har ökat kraftigt, i alla driftsformer.
Sedan läsåret 2014/15 har andelen behöriga lärare i fristående gymnasieskolor ökat från omkring 60 till cirka 80 procent. Under samma period har andelen i kommunala skolor ökat från 70,6 till 82,9 procent.
Det är värt att nämna vad detta betyder i praktiken; skillnaden mellan kommunala och fristående gymnasieskolor i riket är idag knappt tre procentenheter. Det är fortfarande en skillnad, men betydligt mindre än vad som ofta framställs i debatten. Den offentliga diskussionen ger snarare intryck av stora och växande gap, när utvecklingen i själva verket går mot minskade skillnader.
Debatten om lärarbehörighet är viktig. Behöriga lärare är en central kvalitetsfaktor i skolan. Men just därför behöver diskussionen också utgå från korrekta beskrivningar av utvecklingen.
När andelen behöriga lärare ökar i både kommunala och fristående skolor är det ett styrkebesked för svensk skola som helhet. Det visar att skolor, oavsett driftsform, arbetar aktivt för att stärka kvaliteten i undervisningen.
Det betyder inte att allt är löst. I grundskolan är skillnaderna större, med 68 procent behöriga lärare i fristående skolor och 74 procent för kommunala skolor, och lärarbristen är fortsatt en utmaning. Men riktningen är tydlig: fler elever möter idag behöriga lärare än för tio år sedan. Det var också budskapet i Skolverkets pressmeddelande den 8 april 2026, där myndigheten lyfte att skillnaderna mellan driftsformerna minskar. minskar.
Den som vill föra en seriös skoldebatt behöver förhålla sig till just det.
Andreas Mörck
Förbundsdirektör, Almega Utbildning