Liberalernas drömskola riskerar att bli en mardröm för 330 000 elever

Det är ett långtgående besked. Nästan åtta av tio friskoleelever i grund- och gymnasieskolan går hos en huvudman som drivs som aktiebolag. Hur Liberalernas tilltänkta associationsform ska fungera eller hur en omställning ska genomföras är dock fortfarande obesvarat.

Som argument kopplar Mohamsson friskolors vinst till obehöriga lärare, glädjebetyg och stora klasser. Det är en retorisk kedja, inte ett belagt samband. Lärarbehörigheten i friskolor ökar och skillnaden mot kommunala skolor minskar. I gymnasiet är den nu mindre än tre procentenheter. I grundskolan är gapet större, men utvecklingen går åt samma håll. Det ger inget stöd för påståendet att friskolor systematiskt väljer obehöriga lärare för att skapa vinst. Lärartäthet är dessutom inte samma sak som klasstorlek.

Även påståendet om glädjebetyg saknar grund. Under hela den period som Almega Utbildning granskat har fristående skolor haft en lägre andel elever som fått högre slutbetyg än betyg på nationella prov än kommunala skolor. Betygssystemet behöver reformeras, men driftsformen är inte anledningen.

Det är också felaktigt att aktiebolag måste dela ut vinst. Aktiebolagslagen kräver varken vinst eller utdelning. Den medger redan att ett annat syfte anges i bolagsordningen och innehåller regler för aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Ett överskott kan stanna i verksamheten och återinvesteras.

Almega Utbildning samlar aktiebolag, stiftelser och föreningar. Bra skolor finns i alla former. Associationsformen organiserar verksamheten – den avgör inte kvaliteten.

Mohamssons dröm om den framtida skolan kan leda till en mardröm och en kunskapskollaps, då väl fungerande verksamheter tvingas att läggas ner och 330 000 barn inte längre kan gå till den skola man har valt. Jag kan konstatera att det nu finns en majoritet i riksdagen att förbjuda aktiebolag att driva skola och det är hög tid att Mohamsson & Co berättar för väljarna och eleverna vilka skolor man tänker lägga ner.

Det finns ingen plats för oseriösa aktörer i svensk skola. Skolor som brister ska möta skarp tillsyn och ytterst förlora sitt tillstånd, oavsett huvudman. Men politiken måste rikta in sig på faktiska brister, inte på välfungerande skolors juridiska form. I dag finns det snarare skäl att diskutera hur friskolorna ska kunna räddas från ideologiskt motiverade förslag som riskerar att försämra valfriheten för hundratusentals elever och föräldrar.

En verklig framtidsvision borde visa hur fler elever ska lära sig läsa, skriva och räkna. Skolans framtid avgörs inte i bolagsordningen, den avgörs i klassrummet.

Andreas Mörck,
Förbundsdirektör